Fartygs-/båtlämning (L2013:7421)

Vrak 5 påträffades vid schaktningar i kajen utanför Grand Hotel. Den nordvästra delen av lämningen låg ca 1,5 m under dagens marknivå. Det grunda djupet beror på att den låg upp på en naturlig grynna. Vraket lutade neråt i sluttningen med slagsida åt styrbord. Skrovet på vrak 5 var flatbottnat och var ca 12 m långt och 5,3 m brett.
Fartygslämningen var kraftigare byggd och större än övriga vrak som påträffades i området. Den var byggt med en ovanlig skeppsteknik. Lämningen var klinkbyggd upp till slaget (vattenlinjen). Därefter övergick klinken till något som mest kan liknas vid det som kallas lockpanel vid husbyggnation. Borden gick om lott med varannan utanför och varannan innanför. Vraket var sammanfogat med trädymlingar i spanten och omböjda handsmidda spikar i bordläggningen. Borden var till synes tätade med tjärat djurhår. Flera krokiga bottenstockar och spant med olika dimensioner dokumenterades. De flesta var endast bilade på anläggningsytorna och vankanter med bark fanns kvar på timren. Där spanten skulle ligga dikt an bordläggningen hade man på sedvanligt sett bilat en jämn fin yta. Laskarna på bordläggningen i lockpanelsområdet kan liknas vid den tekniken man vanligen skarvar bord i kravellbyggen med. Vid friläggningen observerades ett flertal hantverksmissar på lämningen. På flera ställen noterades felborrade hål för dymlingar i spanten och på några av bottenstockar hade man dessutom huggit klinkhaken vid fel markeringar och sedan bara huggit till nya.
Bottenstockarna låg tätt placerade vilket medför ett kraftfullt och tåligt skrov, som klarat av tunga laster. Mellanrummen mellan bottenstockarna var som mest ca 20 cm och bottenstockarna var ca 20 × 18 cm stora. Kraftiga och tätt sittande timmer har gett skrovet en bra stabilitet.
Ett söndergrävt kölsvin påträffades i ursprungligt läge. Inget masthål kunde noteras. I aktern på babordssidan påträffades en utfallen murad tegelspis. Spår efter kol, eld och murbruk fanns på flertalet av stenarna. Tegelstenarna var ojämna och hade grov magring och var mindre till storlek än sedvanligt stortegel. Vrak 5 bör haft en kajuta i aktern där den murade spisen påträffades.
Vrak 5 kunde inte friläggas i sin helhet, varför inga stävar påträffades. I nordvästra delen av vraket hittades dock ett stävknä som varit stöd för akterstäven. I den frilagda förliga delen av vraket var en stor del av styrbordsidan bortgrävd i samband med schaktningsarbetet. Friläggningen längre förut avslutades på grund av att ett modernt rörstråk inte kunde säkras och då riskerade att förstöras. Området mellan vrak 4 (RAÄ Stockholm 912) och 5 kunde därmed inte undersökas.

Fynd:
Under friläggningen framkom flera intressanta fynd som kan kopplas till fartyget. Det påträffades flera riggdetaljer men också husgeråd. Bland annat ett fragment av en liten trefotsgryta. Av de riggdetaljer som påträffades fanns bland annat ett par välbevarade block. De var kompletta med blockskivor, kaus (inre förstärkning i järn för repöglor) och tamp. Ett till synes anspråkslöst fynd som hittades i vraket var en liten rektangulär trälåda. Den mätte ca 30×15×10 cm och var uthugget ur ett stycke. Lådan har troligen använts att förvara fett i. Fettet har enligt uppgift använts till smörjning av riggdetaljer, ex blockhjulen.
En välbevarad luskam tillverkad av trä hittades direkt på bordläggningen. Luskammar är inga ovanliga fynd i sig, men de som påträffas är ofta tillverkade av ben eller horn. Ett annat litet föremål påminner om ett stall till ett stränginstrument. De små hacken är däremot lite väl grova för att vara till ett stränginstrument. Att den haft en funktion med linor är tydligt men själva användningsområdet oklart. Ett anmärkningsvärt fynd var en liten slipad glaslins. Troligen är det en lins som använts i en kikare eller ett par glasögon.
Mellan skrov och spant återfanns spår av bland annat apelsin, citron, koriander, russin/vindruva mm.

Makrofossilanalys:
Fyra prover har analyserats. Dessa innehöll ett stort antal frön men få fiskfjäll och enstaka
däggdjurs och fågelben, men inga fiskben. Några prover hade en hög halt av vegetabilier som kan räknas som import eller trädgårds/ orangeriväxter från herrgårdar eller adelspalats.

Datering:
Nio dendrokronologiska prover togs för analys. Av dessa gick fyra att med säkerhet datera till 1642-
1643. Virket var hugget under vinterhalvåret. Proveniensen på virket var östra Svealand.

Stratigrafi:
Den nordvästliga delen (akterpartiet) av lämningen låg ca 1,5 m under dagens marknivå medan fören låg djupare ned. Lämningen låg med slagsida åt styrbord.

Tolkning:
Vrak 5 var ett relativt stort skepp som var byggt på klink upp till slaget, därefter övergår bordläggningen i så kallad lockpanelsteknik. Vid undersökningen påträffades rester och fragment av laster. Det fanns en intakt del av en planklast som låg staplad i fyra skift. Inga spikhål eller andra tecken på att det skulle kunna vara timmer som tillhört skeppskonstruktionen kunde noteras. Plankorna låg ordentligt staplad vilket antyder att det rört sig om en last. Det fanns rester av bränd kalk och tegel vilket sannolikt är spår efter tidigare laster. Två viktiga typer av materiel i byggsammanhang under stormaktstiden.
I makroanalyserna framkom flera intressanta fynd. Det fanns spår under spanten av bland annat, koriander, citrusfrukter, fikon, valnöt, bovete och vindruvor, vilka räknas som statusvaror under den här perioden. I makrofossilanalyserna kunde stora mängder hö noteras. Skeppet kan ha lastat hö vid något tillfälle. Det kan också indikera på att fartyget vid något tillfälle skeppat hästar.
Även i detta vrak hittades spår av Jättespergulan vilket antyder att fartyget sannolikt seglat utanför Sveriges gränser.