Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Stockholm 910
Geografisk plats: Stockholm socken, Uppland
Fartygslämningen påträffades vid schaktövervakning i kajen utanför Grand Hotel i februari 2011. Då kunde endast en liten del av sidan samt några bottenstockar och kölen undersökas. Det konstaterades att vraket låg upp och ner. På grund av exploateringens olika etapper fick schaktet läggas igen för att senare grävas upp igen. Lämningen grävdes inte ut i sin helhet.
Fartygslämningen är kraftigt byggd i klinkteknik. Det som dokumenterats av lämningen visar på en kraftig flatbottnad farkost. Skeppet är till synes byggt av enbart furu. Lannen, den överlappande skarven i bordläggningen, är sammanfogad med omböjda handsmidda spikar och till synes drevad med tjärat djurhår. Bordläggningsplankorna är 28-35 cm breda och ca 3 cm tjocka. Diametern på trädymlingarna är 3-3,5 cm. Mellan bordläggningen, köl och bottenstockar hittades fragment av tegel. Dessa fragment kan troligen kopplas till vraket då de satt fastklämda.
De dendrokronologiska proverna omfattade för få antal årsringar för att vara möjliga att datera. Ett C14-prov analyserades och gav en datering till andra hälften av 1600-talet.
Vraket låg med undersidan uppåt på ett lager av träflis och huggspån. I lagret påträffades enstaka fynd bland annat en mätsticka (tumstock). Fartygslämningen överlagrades av ett upp till 0,6 m tjockt lager med hårt packade pinnar.
Vrak 2 tolkas som ett klinkbyggt skepp med en längd på 20-25 m och en bredd på 6-8 m. Det var till synes byggt helt i furu och hade omböjda spikar i bordläggningen. Borden var fastsatta med trädymlingar i spanten. Var skeppet har byggts är svårt att avgöra. Det påträffades ett kölsvin vilket visar att skeppet haft minst en mast. Inga fynd kunde direkt knytas till skeppet varför det är svårt att avgöra exakt funktion eller användningsområde. Det fanns fragment av tegel och kalk mellan kölen och bordläggningen som möjligen skulle kunna tolkas som spår efter en last. Dateringen är grov men vraket är stratigrafiskt äldre än vrak 4 (se RAÄ Stockholm 912) och vrak 5 (se RAÄ Stockholm 908).
Ett flertal skeppstimmer var avsiktligt avkapade vilket definitivt visar på att vraket sänkts med flit. Det som återstod av fartygslämningen var endast bottenpartiet. Troligen rör det sig om ett upphugget skepp som deponerats på platsen. Ingen rekonstruktion gick att göra utifrån det undersökta materialet.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.