Fartygs-/båtlämning (L2013:4043)

Status: Vraket är sönderslaget. Riggen är av wire. (status 1969).

På fördäck finns ett ankarspel, typ spakspel, med en total bredd av c:a 1,5 m. Mellan spelet och brädgången är det c:a 1 m. Vraket låg under vatten redan 1937. 1967 hade det inte förändrats nämnvärt (meddelat 1982 av skärgårdsbo).

Förskeppet är intakt och på backen finns ett bråspel/pumpspel av en typ som började komma under senare delen av 1800-talet. Även kättingen kan dateras till 1800-talets senare del. En mindre del av babords skrovsida finns till vissa delar kvar i sitt ursprungliga läge under det att styrbords sida fallit ut. Någon klar avgränsning akterut finns ej. I vattenområdet för om förskeppet finns spår av vrakrester och enstaka anhopningar av tjära. I direkt anslutning till den kvarvarande kättingen, vid en större sammanhängande skrovsida, ligger resterna av de översta rundhulten och salningen till en mast. Detta fyndområde ligger ungefär 200 meter från förskeppet. Vrakrester är således spridda över ett stort område (status 1982).
Bärgning: Vraket besiktigades av SSHM 1983.

Övrigt: Stockankaret bärgades av sportdykare 1982-07-11. Samma dag rapporterades bärgningen till Norrtälje polisstation, då anmälaren, tillsyningsman på Fejan, menade att ankaret kom från ett vrak äldre än hundra år och således var skyddat som fornlämning. Sportdykarna refererade till arkiv i Sjöhistoriska museet , och menade att ankaret kom från vraket Ansio, vilket inte föll under kulturminneslagen.

Polisen i Norrtälje skickade en rapport till statens sjöhistoriska museum med anledning av förmodat brott mot fornminneslagen. I samråd med Riksantikvarieämbetet beslöt dessa att företa en besiktning av det aktuella bottenområdet.

1983-08-30 besiktigades den av tillsyningsman utpekade platsen för fyndet; för om förskeppet. Besiktningen gav dock inga bevis på att stockankaret bärgats härifrån.

1983-31-10 utfördes en kompletterande besiktning tillsammans med de dykare som bärgat stockankaret. Dessa kunde peka ut platsen för fyndet, vilket också verifierades av rostavlagringar i botten samt rester av stolpkätting. I anslutning till platsen för ankaret låg en större sammanhängande skrovsida.

Med ledning av bråspelet och kättingen kunde vraklämningen dateras till 1800-talets senare del. Den rika förekomsten av tjära på fyndplatsen förstärker kopplingen till barkskeppet Ansio av Raumo, vilket sjönk 1989.
Detta vrak var inte äldre än 100 år och således inte skyddat av kulturminneslagen.

1982-12-17 meddelade museet att man inte hade något att anföra mot att stockankaret tillföll bärgarna, förutsatt att de förvissade sig om att det inte fanns någon som skulle kunna göra ägaranspråk på vraket.
Fyndlista: Bärgat av sportdykare 1969:
Namnbräda med namnet "Ansio".

Bärgat av sportdykare 1982:
ett stockankare. Stocken mätte 3,4 x 0,4 m, var rund med avsmalnande ändar och beslagen med järnband. Läggen mätte 2,4 m och krona och armar mätte 4,8 m. Bärgningen polisanmäldes, se "övrigt".