Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Lindome 372
Geografisk plats: Lindome socken, Halland
Boplats, ca 160x60 m (N-S/V-Ö) bestående av 3 härdar (varav en med riklig förekomst av skärvsten), en kokgrop alt. skärvstenshög, 5 stolphål, 14 störhål i 2 olika sökschakt, 2 mindre gropar med keramik och bränd lera i fyllningen, samt en större grop. Inom området förekom fynd av förhistoriska keramikfragment, slagen flinta och bitar av bränd lera. Lämningarnas karaktär tyder på en preliminär datering till yngre bronsålder-äldre järnålder. Framkom i samband med arkeologisk utredning år 2018. (RAÄ-2018-650)
Förundersökning 2019: Inom den berörda ytan upptogs tolv maskingrävda sökschakt. Sökschakten fördelades jämnt över ytan med hänsyn till utredningens sökschakt. Vid förundersökningen påträffades total 25 anläggningar inom område. Anläggningarna utgjordes av 1 härd, 8 stolphål, 4 gropar, två rännor, 8 käpphål och två kulturlagerester i S1. De fynd som påträffades vid förundersökningen utgörs av enstaka keramikskävor, fragment av bränd lera och ett fåtal flintavslag. Samtliga fynd påträffades i eller i anslutning till anläggningar.
Lämningen tolkas som boplatslämningar av förhistorisk karaktär. Ytan utgörs av den nordligaste delen av en registrerarad boplats. Boplatsen ligger på en åsrygg som planar ut mot norr, och är den del som nu förundersöktes. De anläggningar som påträffades framkom alla inom en begränsad yta intill undersökningsområdets sydligaste gräns. Lämningarna som undersökts tolkas vara från den yttersta/nordligaste delen av boplatsen.
Förundersökning 2021: Undersökningen omfattade 4220 kvadratmeter, vilket motsvarade de västra, östra och södra kanterna av fornlämningens kända utbredning, samt en yta inom boplatsens norra del. Den sistnämnda ytan var belägen mitt uppe på åsryggen, inom vad som tidigare har bedömts som boplatsens centrala del. Större delen av undersökningsområdet totalavbanades i samband med schaktningsövervakning. Totalt dokumenterades 70 anläggningar, varav två tolkades som väggrännor, 35 som stolphål, 20 som härdar, tre som kokgropar, sju som gropar och tre som rester efter lerugnskonstruktioner. Dessutom fanns fläckvisa förekomster av kulturlagerrester. Ett 30-tal kontexter undersöktes. Väggrännorna och flera av stolphålen utgör tydliga rester efter ett stolpbyggt, treskeppigt hus, som har varit minst 19 meter långt och runt sex meter brett, beläget på krönet av åsryggen. Djurben från ett av stolphålen i huset har C14-daterats till folkvandringstid. En kokgrop i boplatsens sydöstra del har C14-daterats till mitten av bronsålder och en grop i närheten av det stolpbyggda huset daterades till slutet av bronsålder. Det tillvaratagna fyndmaterialet utgörs av 70 keramikskärvor som bedöms vara från bronsålder till förromersk järnålder, bla från ett rabbat hushållskärl. Dessutom insamlades 27 bitar slagen flinta, ett 80-tal brända benfragment och en halv lerkula. Fynden, lämningarnas karaktär och de radiometriska dateringarna tyder på att boplatsen har haft flera brukningsfaser mellan bronsålder och folkvandringstid.
Terräng: Nord-sydligt orienterad åsrygg, samt åsens västra sluttning ner mot Sagsjön. Centralt på åsen finns ett impediment, med berg i dagen i söder.
Antikvarisk kommentar: Se Kommentar till undersökningsstatus.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.