Gruvområde (L2007:6053)

1) Gruvområde, 600x320-10 m st (NNÖ-SSV), bestående av 10 gruvhål,1 bygnadsgrund, 1 hästvandring, 1 fördämningsvall, 1 hjulgrav samt1rest efter stånggång.1) Gruvhål, 18x3-6 m st (VNV-ÖSÖ). Vatten fyllt i V delen, 4-6 m dj.Delvis fyllt med skrotsten. I gruvhålet är ett flertal orter ochgångar. I V delen är ett avvattningsdike.1-2 m S om 1 är:2) Gruvhål, 6-7 m diam. Vattenfyllt, 7 m dj. Från gruvhålet utgårettflertal orter och gångar. Förbunden med 1.1 m SÖ om 1 är:3) Gruvhål, 9x3-4 m (NV-SÖ), 7 m dj, skrotsten i botten. Mellan 2och3 är ett ljusschakt, 2.5x1-1.5 m st (NNV-SSÖ).4 m S om 3 är:4) Gruvhål, 6x6 m, oregelbundet, (VNV-ÖSÖ), 8 m synligt dj. I kantenär åtminstone 3 orter eller förbindelser med andra gruvhål.9 m SÖ om 4 är:5) Uppfodringsscahkt, 4x2.5 m. Träöverbyggt.6 m ÖSÖ om 5 är:6) Gruvhål, 44x3-5 m br, (VNV-ÖSÖ, NV-SÖ), igenfyllt i Ö delen, 0.5-0.6 m dj. I VNV delen fortsätter brytningen in i berget mot de i Vliggande gruvhålen.25 m SSÖ om 6 och 25 m ÖNÖ om NÖ hörnet av uthus är:7) Gruvhål, 28x3-6 m (VNV-ÖSÖ). Vattenfyllt, 2-6 m dj. I NV ärskrotsten.54 m SSÖ om 7 är:8) Gruvhål, 25x3-6 m (N-S, NV-SÖ). Vattenfyllt, 1-4 m dj. Avdelatimitten genom en 1 m br och 0.5 m h vall.4 m SSÖ om 8 är:9) Gruvhål, 4x3 m (VNV-ÖSÖ). Vattenfyllt, 0.5-2 m dj.50 m SSÖ om 9 är:10) Gruvhål, 3x2.5 m (N-S). Vattenfyllt, 1 m dj. NÖ om 10 är ettstörre skrotstensvarp.9 m SSV om 8 är:11) Byggnadsgrund, 7x6.5 m (N-S), öppen mot V, av 1 m br och 0.5-0.8 mh murar. I Ö långsidan är en uppbyggnad, 1.5x1.5 m st och i höjd medmurarna.10 m V om 4 är:12) Hästvandring, markerad av en lagersten i markytan, markerad avenlagersten i markytan, 0.6x0.5 m st och 0.1 m h med i mitten en 0.1mst urgröpning. Lagerstenen är belägen på en närmast plan markyta,ca 8m diam.20 m SÖ om S änden av tjärn är:13) Hjulgrav, 12x5.5 m st (NNÖ-SSV) av 1-1.2 m br och, på utsidan0.2-0.7 m h murar av 0.5-1.2 m st stenar. Vattenfylld. Inre djup ca 2.5 m.Delvis raserad i NNÖ delen. I SÖ ansluter en delvis stenskoddavvattningsränna.14 m VNV om N hörnet av 1 är:14) Fördämningsvall, 15 m l (Ö-V), 1.2-2 m br och 0.2-1.7 m h av 0.3-1m st stenar i kallmur. Vallen är anlagd i S änden av tjärn, V ombäckfåra. Ö om bäckfåran är en berghäll till vilken vallen ansluter,nu i form av raserat stenmaterial.20 m NNÖ om 1 är:15) Fundament till stånggång, det första av ca 65 fundament.Stånggången utgår från hjulgraven utefter en ca 500 m l sträcka. (NNÖ-SSV) mot NNÖ om gruvområdet och slutar 14 m VNV om SV hörnet av uthus.Fundamenten är 1.5-2 m diam och 0.2-0.5 m h, några är intill 5 m diamoch 1 m h, materialet är vanligen, 0.2-0.4 m st stenar med inslagavenstaka intill 1 m st stenar. Avstånden mellan fundamenten är 3-5m. Ide sanka markområdena är intill 0.4 m h rester av mittstolparbevarade.2) Ca 50 m NÖ om gruvområdet är inom ett 80x40 m st område (ÖNÖ-VSV) 1husgrund av slaggsten och cement, 1 hästvandring, oktogonal, ca 8mdiam med enstaka kvarliggande multnande timmerrester kring kanternasamt i mitten en försänkning, 1.5 m diam och 0.1-0.2 m dj omgivenavnågra 0.6-0.7 m st stenblock samt centralt en ansamling 0.1-0.2 mststenar, ca 40 m VSV om dessa är 2 sammanbyggda källargrunder vilkatroligen uppburit en byggnad. Lämningarna kan ev. ha samband medgruvdriften. Till området leder en gammal väg, möjl. urspr. ekallémednu två bevarade kraftiga ekar. Mellan detta område och gruvområdetärgranplanterade äldre odlingsytor.Hornkullens silvergruvor var kända redan under Gustav Vasas tid.Hertig Karl:s fogde lämnar i sin räkenskap för 1580 en redogörelseöver malmbrytningen vid Hornkullen. I början av 1600-talet nedladesdriften och återupptogs sedan efter 50 år. I början av 1700-taletupptogs nya gruvor. Gruvdriften nedlades 1746. På 1840-taletbearbetades gruvorna sista gången, då uppträdde namnen Markus Pelleshål, Smedsgruvan, Thorsgruvan och Dunderkammaren bland sammanlagt17gruvhål. Enligt SIND kallades gruvorna från N till S förDunderkammaren, Thors hål, Ahlgruvan, Smedsgruvorna, KlippgruvornaochTvättgruvan. I SOA:s tillägslista upptas Djupa gruvan, Fyllhålet,Nord-, Ras-, Sör-, Väst- och Östgruvan.