Hytt- och hammarområde (L2001:975)

Hytt- och hammarområde, ca 240 x 225 m (N-S), bestående av 1 hyttfundament, 1 hammarsmedja, platsen för, 1 bokningsverk, rest av, 1 rostningsplats, 1 eventuellt kolhus, 1 kolhus, rest av, 2 dammvallar, 2 slaggvarp, 2 slaggförekomster, 1 malmupplag, 1 kolupplag.

Hyttfundamentet, beläget på åns östra sida, är närmast kvadratiskt, 10 x 10 m i sida (NNV-SSÖ till ÖNÖ-VSV). Numera är endast stenfotens V del invid den gamla vattenrännan synlig, intill 2 m h från botten av rännan av tuktade block, 1-1,8 m st. På SV delen är en fabriksskorssten till en ångmaskin och över Ö delen är en lagerbyggnad, intill 13 m h.

Hammarsmedjan har legat på åns V sida inom ett avschaktat område, som delvis är bemängt med bråte. Platsen finns tydligt utsatt på äldre lantmäterikartor.

Bokningsverket har legat på åns V sida i anslutning till ett av schakten som grävdes för kabel 2009. Resterna efter bokningsverket framträdde främst som lager med krossad (bokad) och rostad järnmalm. På eller i anslutning till denna plats har en sågbyggnad stått, som var i drift till dess den brann ned 1972.

Rostningsplatsen ligger i anslutning till bokningsverket, där bokad och rostad malm påträffades. Här finns även bränt material och bränd lera, vilket tyder på att rostning har förekommit i området.

Resterna efter ett kolhus finns på åns västra sida i form av några stenfundament samt mycket omfattande kollager. På östra sidan av ån, strax S om vägen (Ö-V), är:

Befintlig byggnad, som ursprungligen kan ha haft funktionen av kolhus. Denna är 17 x 13 m (ÖNÖ-VSV) med bärande pelare av slaggsten och mellan dessa är väggpartier med murade oregelbundna slaggstycken. Gavelröstena är brädfodrade och takfoten går ända ned till det översta murvarvet. Utnyttjad som lagerbyggnad. Vid förstagångsinventeringen 1963 fanns då fortfarande kvar, vid V gavelfoten, en halvcirkelformad utbyggnad, 4 m diam och 0,8 m h, av slaggsten, som kan ha utgjort resterna efter en större härd, möjligen för rostning av malm. Vid revideringen 1990 fanns denna inte kvar. 10 m NNV om hyttfundamentet är:

Dammvall, ca 20 m l (NV-SÖ), av betong och tuktade stenar, 0,6-1,2 m st. I vallen är öppningar för tre vattenrännor, två med dammluckor och en som överfyllnadsränna. Den Ö rännan har tjänat hyttan, den V det tidigare bokningsverket och därefter kvarn och ramsåg. Den norra dammvallen är ca 40 m l (NÖ-SV), 1,5-2 m br och 0,3-0,7 m h, av 0,2-0,4 m st rundade stenar och grusfyllning. Dammvallen är genombruten av ån utmed ett parti. Strax SSÖ om hyttfundamentet är:

Slaggvarp, ca 85 x 55 m (VNV-ÖSÖ) och intill 4 m h av blå till blågrå, glasig masugnsslagg. I varpets NV del är en såg uppförd. Tidigare har varpet sannolikt sträckt sig längre mot N. Slaggvarpet finns med på laga skifteskartan över Östanhede 1838. På samma karta syns ett mindre slaggvarp söder om det förra och på andra, västra, sidan Årängsån. På fastighetskartan/ekonomiska kartan framträder detta som ett impediment mellan åker och ån, ca 40 x 13 m (NNV-SSÖ).

Slaggförekomster: På ömse sidor av Årängsån finns omfattande områden med lager av masugnsslagg under markytan. Utmed åns V kant och strax Ö om hammarplatsen finns inslag av hammarslagg utmed en ca 5 m l sträcka. På V sidan av bäcken strax S om vägen (Ö-V) är:

Malmupplag i form av malmlager under mark bestående av krossad och rostad malm. Det finns också spår efter "malmmjöl", s.k. mylta, som indikerar att malm har krossats (bokats) på platsen (se ovan under bokningsverket).

Kolförekomster täcker större delen av hytt- och hammarområdet. Det mest distinkta kolupplaget ligger dock i anslutning till platsen för hammarsmedjan.

Hytt- och hammarområdet är belagt på flera historiska kartor över Östanhede och Buska. Här framträder hytta, hammarsmedja, bokningsverk, dammvall och även såg och skvaltkvarn.