Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Ingarö 78
Alternativnamn: MADERÖVRAKET
Geografisk plats: Ingarö socken, Uppland
Fartygslämning, sönderslaget, ca 15x6 m. Klinkbyggd, utifrån storlek och form förefaller vraket kunna bestämmas som lämningen av en medelstor skuta. Kölsvinet/mastfoten är fullt synligt i vrakets mitt och spanten sticker upp drygt 2 m. En oval sten ligger bredvid en samling tegelstenar, vilka förmodligen utgjort rester av fartygets spis. I vrakets främre del finns också en kula av sten och en trefotsgryta av lergods. Trefotsgrytan har formen av en stekpanna. På dess norra sida finns ballast. Två balkar ligger korslagda några meter norr om vraket.
Tradition: Vraket har varit känt genom muntlig tradition på ön. Enligt denna tradition skulle det röra sig om ett mycket gammalt fartyg. Vraket påträffades och dokumenterades år 1969 i samband med en vrakinventering vid Kofoten, utförd av Stockholms Sportdykarklubb. Följande bärgat av sportdykare år 1969: Fyra spantdelar och en ekbit. Bärgat av Stockholms dykarklubb år 1969: En rundkula av sten. Kulan finns i SSHM:s samlingar, accnr. 23251. Bärgat år 1970: 2 st rundkulor av sten. Finns i SSHM:s samlingar. Accnr. 23251. År 1991 anmälde en sportdykare att två stenkulor (kanonkulor) försvunnit från vraket. Kanonkulorna hade försvunnit under sommaren.
Terräng: Lera, sand och berg
Orientering: Nämndöfjärden, 50-75 meter från land, SO Maderö NV om Kofoten
Antikvarisk kommentar: Vraket ligger på en kraftigt sluttande sandbotten med ena änden av kölen pekande snett upp mot stranden. Av en lask att döma är den grundast belägna änden fören. Vraket har en kraftig slagsida åt babord, vars skrovsida är i det närmaste helt täckt med bottensediment. Åt babord markeras dock dess utsträckning av ur bottensedimenten uppstickande spant och bordläggning. Av styrbordssidan återstår endast samborden, samt ställvis eventuellt rester av ytterligare något bord, samt uppstickande spanttoppar. Kölstocken är blottad i vrakets förliga ände. I den djupast belägna, aktre änden av vraket står resterna av akterstäven, vilken är utformad med utsparade klinkhak. Denna lutar kraftigt åt babord och avslöjar således slagsidan. Babordssidan har lossnat från stäven och lagt sig plant på botten men hänger fortfarande samman. I bordläggningen synliga dymlingshål skvallrar dock om att den aktersta upplängan har försvunnit. Några meter norrut (längre åt babord) ligger en mycket kraftig tvärbalk. Denna har uttag i ändarna och har således gått igenom skrovsidan. Betraktar man den från vad som ursprungligen var dess ovansida ser man att den varit placerad nära endera fören eller aktern. Sannolikt är detta en betingbalk. I vraket iakttogs även en stor mängd tegel i olika former bland annat kupat som knappast är delar av byssan. Kanske del av en last? (status 2003). Spanten är midskepps på babordssidan 19 cm breda och 8 cm tjocka. Spantfacksbredden är 31 cm. Klinkhaken, uppmätta på löst liggande spant för om vraket, är 30 cm. Kölstocken är uppmätt till en längd av 15,6 m. Den har ett T-format tvärsnitt, men smalnar av mot dess förliga ände. Några meter styrbord om vraket ligger mastfoten, som ät bredare kring mastspåret. Mastspåret är påfallande stort. I mastfoten sitter flera fastknutna rep, och den har uppenbarligen lyfts ur vraket. På styrbordssidan strax för om tegelhögen ligger en björn med flera dymlingshål och urtag, ca 30 cm breda. Dessa urtag är eventuellt gjorda för garneringen. I tegelhögen finns dels rektangulärt tegel om 17x13x8 cm, dels tegelmed ett avrundat hörn, i bevarat skick uppmätt till 17x13x8 cm, samt kupat tegel som är 22 cm långt, 14,5 cm brett i ena änden och 11,5 i den andra samt 10 cm djupt. Under teglet syns rester av garneringsplankor. Akterstäven har spunning. I den nedre delen är dess tvärsnitt Y-format, för att övergå till T-fom i dess övre ände. Babord om akterstäven ligger "betingbalken", som ser ut att ha huggna urtag för bordläggningens klinklann i i ändarna. Timret är 4,9 m långt och har "tapp" på ovansidan, 1,8 m från ena änden. Babord och strax för om tegelhögen ligger två kalkstensplattor (status 2004).
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.