Övrigt (L2021:2565)

Efter att ytan banats av med maskin så mättes 166 anläggningar in varav 100 undersöktes. 33 anläggningar av dessa utgick. Bland de undersökta anläggningarna framkom lämningar från ett aktivitetsområde i form av 43 stolphål, 1 ränna, 7 nedgrävningar och 7 gropar. Den möjliga graven från förundersökningen (Gunnarsson 2020) visade sig vara mindre ansamling kalkhällar och utgick således. Inga övriga gravar kunde konstateras inom undersökningsområdet och gravfältet fick på så sätt en ny avgränsning österut.
Vid den arkeologiska undersökningen 2021 som utgjordes av den östra delen av fornlämning L1955:4073 framkom 43 stolphål varav sex var stora och stenskodda (0,5–0,8 m i diameter). Stolphålen kunde delas in i två grupper med tre stolphål vardera, där A97, A98 och A100 låg ca 9 m nordöst om A107, A108 och A109. Avståndet mellan de tre större stolphålen i nordöst var ca 2 m vilket talar för att en eventuell konstruktion haft riktning N-S. De stenskodda stolphålen var ca 0,5–0,7 m i diameter och mellan 0,25–0,65 m djupa. Makroprover samlades in från dessa tre stolphål och vid analys kunde det konstateras att de inte innehöll något makrofossilt växtmaterial.
A107, A108 och A109 låg samlade på rad i samma riktning med avstånd om ca 1 m från centrum av anläggningarna. A109 var inte lika tydlig i sin struktur och endast ett fåtal mindre hällar utgjorde stenskoning.
Träkol från det sydligaste av de större stolphålen (A107) daterades till 677–877 e.Kr (95,4 % sannolikhet) med en tyngdpunkt i tidsperioden 677–751 e.Kr (Ua-70453). Dateringen stärker resonemanget att stolplämningarna tillkommit efter stengrundshusperioden (ca 200–700 e.Kr.).
Ca 2 m österut från stolphål A98 fanns en avlång nedgrävning A78 som var 1,7 m lång, 0,68 m bred och 0,3 m djup. Anläggningen bestod av tre kantställda kalkstensflisor och en oval färgning i riktning Ö-V. Anläggningen undersöktes till hälften och inga fynd påträffades. De kantställda stenarna var väl förankrade i den norra kanten av nedgrävningen och talar för att det handlat om ett fundament till en sten eller stolpe.
I landborgens riktning NNO-SSV påträffades ett 40-tal mindre stolphål eller störhål som låg i två relativt parallella rader. Runt 50% av stolphålen undersöktes. Dessa skiftade i sin karaktär från att vara tydliga till relativt otydliga i sin nedgrävning. Avståndet mellan stolpraderna mättes till ca 1–1,5 m och stolpraderna kunde observeras i ett område som var minst 18,7 m långt i N-S riktning. Inget daterbart material kunde samlas in för analys. Funktionen för anläggningarna är oklar, men det är svårt att argumentera för att det skulle vara en byggnad av något slag då det var väldigt smalt mellan stolparna. Den knappa bredden gör det också svårt att argumentera för att det skulle kunna ha varit en fägata. Om funktionen har med gravfältets aktivitet att göra eller om det handlar om konstruktioner i utkanten av en större boplats är fortfarande oklart.