Kyrka/kapell (L1943:6611)

Medeltida kyrka med medeltida kyrktomt. Kyrkan är från 1200-talet i sina äldsta delar. Koret och stommen till sakristian är från 1400-talet. En västlig utbyggnad av långhuset skedde under 1700-talets början. Under trägolvet i denna del, i hörnet mellan sydvägg och det Heerdhielmska gravkoret, finns byggnadsrester från flera faser i kyrkans byggnadshistoria, bl.a. ett tegelgolv anlagt år 1769. Sättsanden innehåller fynd som fragment av byggnadsrester, kritpipa samt spridda ben från människa och djur. Under sättsanden finns mer välbehållna byggnadslämningar i form av en stenrad längs gravkorets östvägg, spridda plankor, en golvbjälke, ett kalkskikt samt en brandhorisont. Golvbjälken är daterad till 1318-1427 AD vilket tyder på att den återanvänts och möjligen kommer från en äldre del av kyrkan. Brandhorisonten härrör sannolikt från kyrkobranden 1574. Den har också konstaterats innanför och utanför väggarna i kyrkans östra del. Där har även en medeltida grav samt rester av en äldre mur påträffats. Söder om kyrkan, i liv med västfasaden, har påträffats en stenkoncentration som potentiellt kan tolkas som grunden till en äldre sträckning av bogårdsmuren. Kyrkan är överlåten på staten och utanför grindarna har Riksantikvarieämbetet satt upp en kulturminnesskylt med upplysningstext.