Gravfält (L1988:6177)

Gravfält, 120x100 m (NV-SÖ) bestående av 9 fornlämningar. Dessa utgörs av 5 högar, 2 domarringar samt 2 runda stenkretsar(rester av) (ofyllda stensättningar). Högarna, belägna i Ö-sluttningen är 7-9 m i diam och 0.3-0.7 m h (ett par är flacka och stensättnings-liknande). De har i ytan enstaka 0.2-0.5 m st stenar. Domarringarna är belägna på krönet i V. En omedelbart V om motionspår av 6 stenar (ursprungligen 9 st). Av stenarna är 5 st klumpformiga 0.9-1.2 m st och 0.3-0.5 m h. En sten (i SÖ) har varit rest, den är 1.5 m l, 0.8 m br och 0.5-0.7 m tj. Kullfallen åt NNV. Avståndet mellan stenarna ca 1.5 m. Tre stenar i NÖ, mot motionspåret saknas. Över anläggningens V parti går en gärdesgård (NNV-SSÖ). Den andra domarringen är belägen omedelbart i NÖ. Uppskattningsvis ca 9 m i diam, bestående av 4 klumpstenar (ursprungligen 9 st) 0.8-1 m st och 0.2-0.3 m h. De resterande stenarna är belägna i N delen. Avståndet mellan stenarna ca 2 m. De runda stenkretsarna (resterna av), (möjligen rester av ofyllda stensättningar eller stensättningar med kantkedjan återstår). De är belägna på höjdens krön i V . En V om stengärdesgård ursp. uppskattningsvis ca 7 m i diam. Nu återstår endast ett ca 4 m l parti av V kanten, bestående av 5 stenar lagda invid varandra i cirkelform. Stenarna är ca 1 m st och 0.2-0.5 m h. Avståndet mellan stenarna ca 0.2 m. Den andra stenkretsen belägen NÖ härom(omedelbart Ö om motionsspår) är ursprungligen ca 5 m i diam. Nu återstår endast knappt N hälften, bestående av 5 klumpstenar lagda invid varandra i kretsform. Stenarna är 0.8-1 m st och ca 0.2 m h. Avståndet mellan dem är 0.3-0.5 m. På gravfältets S del, invid sluttning åt S är:2) Terass (Husgrundsterrass?) 19x12 m (VNV-ÖSÖ) och 0.1-0.3 m h. N långsidan samt båda kortsidorna är otydliga. Omedelbart S härom i S-sluttningen är :3) Terrass (odlingsterrass) ca 8x40 m (VSV-ÖNÖ). Terasskant i S intill 1.5 m h. På gravfältet finns ytterligare ett stort antal spridda klumpstenar, som sannolikt utgör rester av domarringar-stenkretsar. I Ö-SÖ år stenröjda, tidigare odlade ytor. Gravfältet beväxt med bok och gran. 4) Plats med namn och tradition. Sannolikt är det denna höjd som omtalas i prästrelationerna 1690-93 som Guldkullen. Den ska ligga N om Gyaberget. Namnet av att: två kämpar seyes der/hafve sloges om guld,/dom derfunnit år.