Hyttområde (L2001:4757)

Hyttområde, ca 800 x 500 m st (N-S), bestående av 1 slaggvarp samt 1 hyttruin.
Slaggvarp, ca 500 x 300 m st (N-S), intill 5 m h. Oklar utbredning åt S. Slaggvarpet utsatt för omfattande täktverksamhet. Slaggen utgörs av koppar- och järnslagg.
20 m NV om landsvägsbrons (RAÄ Garpenberg 19:1) Ö landfäste, och 4 m NNÖ om åfåran är hyttruin, 7-8 m diam och 2 m h, med i ytan talrikt med tegel, sten och slagg. Stenarna är 0,1-0,5 m st, delvis skörbrända.
Inom områdets S och SV del kunde vid omfattande grävningar för fjärrvärme olika bebyggelselager iakttas. En diabildsserie togs då av lärare vid Skogshögskolan, nu förvarad hos AMI (Arkeometallurgiska Institutet), Håksberg. Ett större område, ca 800 x 500 m st (N-S), bevakas vid exploatering. Denna avgränsning görs med hänsyn till iakttagelser från dessa diabilder.
Strax S och SV om området är by- och gårdstomten RAÄ Garpenberg 20:2.
Inom området är bro RAÄ Garpenberg 19:1 belägen.
I området har det funnits en mängd olika industrianläggningar samt bostäder enligt det historiska kartmaterialet. Garpenbergs kopparverk med hytta samt fyra suluugnar anlades av Gustav Vasa i början av 1550-talet, men lades ned 1579. År 1582 startades en järnproduktion med hytta, stångjärnssmedja, lod- och hagelstöperi. Koppar producerades i början av 1600-talet, men en helt ny kopparhytta med två suluugnar anlades 1637-38. Järnhytta och hammare låg öde 1666. En ny järnproduktion startade 1782. Kopparverket lades ned 1878. År 1905 anlades en ny kopparhytta som lades ned 1911. Möjligen fanns det en hytta, Har- eller Herrhyttan, i strömmen före kronohyttans tid på 1550-talet. Vid inventeringen 1963 fanns fortfarande rester efter ett par grunder samt timmerkistor kvar.
Se skannat dokument, Inventeringsbokuppslag under Referenser för uppgifter som har registrerats vid Fornminnesregistret före FMIS införande.