Boplats (L1987:4454)

Boplats, delundersökt, ca 240x35-55m (huvudsakligen NÖ-SV).

Med anledning av planerad nybyggnation inom fastigheten Rosengård 173:3 utförde Malmö Kulturmiljö en arkeologisk förundersökning år 2007, på uppdrag av Länsstyrelsen, Skåne län. Inom den aktuella ytan hade tidigare en arkeologisk utredning utförts. Inom undersökningsytan, som sammantaget var ca 55 000 kvm, upptogs sex schakt av varierande storlek - det minsta var ca 200 kvm och det största ca 1650 kvm - sammanlagt 3515 kvm. Schakten togs upp i anslutning till tidigare gjorda utredningsschakt (MK335). I områdets östra del framkom ett antal mindre våtmarksområden. I ett av dem kunde noteras lager med snäckskal och kalkgyttja. I våtområdet längst mot norr fanns en brunn i botten av det schakt som drogs genom lagret i östvästlig riktning. I samband med brunnen påträffades en till synes obearbetad träpåle. Gemensamt för de olika bildningarna var att det i botten fanns tydliga mörka, vattenpåverkade och delvis torviga lager.

I ett övre, lite brungrått lager som var likartat i de olika våtmarksområdena, framkom fynd av keramik, slagen flinta, ben och horn och de innehöll en tämligen stor mängd sten. Stenen var inte bearbetad och troligen inte heller skörbränd - däremot vittrad. Delar av keramik- och flintmaterialet kan dateras till senneolitikum-äldre bronsålder utifrån bl.a. den bearbetade flintan som framkom i samband med ovan nämnda brunn. Även i den västra delen av undersökningsområdet påträffades våtmarkslager - dessa var dock mer grunda och framförallt mycket siltiga. I de provrutor som undersöktes påträffades ett fåtal flintavslag. För övrigt dokumenterades ett antal mer eller mindre mörka oformliga färgningar. Dessa kan troligen ses som naturligt bildade. Vissa av dem kan med stor sannolikhet också tolkas som stenavtryck. Dock - bland dessa fanns också objekt som kan tolkas som gropar eller stolphål - men inte i den omfattningen att området kan tolkas som ett boplatsområde.

Aktiviteter har förekommit, kanske främst i kanterna av våtmarkerna. Dessa aktiviteter har varit så pass intensiva att de avsatt kulturlager och lämnat efter sig artefakter såsom keramik, slagen flinta och ben eller horn - material som också förekommer inom boplatsområden. Troligen har den huvudsakliga aktiviteten förekommit under stenålder. Vissa flintbitar kan utifrån slagteknik dateras närmare till senneolitikum-äldre bronsålder. I fyndmaterialet finns också keramik med samma datering. RAÄ Dnr 321-2358-2007.