Gravfält (L1954:6044)

Gravfält, delundersökt, 140x60 m (NNV-SSÖ) bestående av ca 45 fornlämningar, varav tre osäkra. De säkra fornlämningarna utgörs av ca 40 högar och 2 ovala högar. De osäkra fornlämningarna utgörs av 2 runda fyllda stensättningar och 1 tresidig (?) fylldstensättning. Högarna är 5-10 m diam och 0.75-1.9 m h. Några högar har kantränna. Ca 20 högar har gropar i mitten, 1-1.5 m diam och 0.25-0.5 m dj eller är ytskadade, delvis bortschaktade. En hög har en större grop i mitten, 5.5 m diam och 1 m dj. Några högar är avplanade i toppen. De ovala högarna är 9x6 m och 0.7 m h. De runda stensättningarna, belägna i NNV delen av gravfältet, är4-6 m diam och 0.4-0.5 m h. Fyllningen delvis övertorvad med i ytan talrika stenar, 0.3-0.6 m st. Den tresidiga (?) stensättningen belägen i NNV delen av gravfältet, är 5 m sida och 0.5 m h. Fyllningen övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0.2 m st.I gravfältets SV del har flera högar bortodlats. Vid revideringen 1999 konstaterades att flera högar var skadade i kanterna och några av dem kraftigt uteroderade. De förmodade stensättningarna i den NNV delen av området är svåravgränsade då denna den av gravfältet är omplockat. Förmodligen har sten både bortförts och påförts. Gravfältet har enligt Carl Wibbling sträckt sig ända ner till Kånna kyrka. Han har vid undersökning i en hög påträffat en bit av en spännbuckla, järnfragment samt kol- och benlager.

Vid en schaktningsövervakning 2023 i banvallen som passerar genom gravfältet återfanns kantrännor som legat omkring fyra gravhögar. Kantrännorna varierade mellan 0,4–1,1 m i bredd och 0,35–0,45 m i djup. I en av kantrännorna påträffades sädeskorn som daterades till 549–641 e.Kr. (95 %). Kol från två kantrännor daterades vidare till förromersk järnålder respektive mesolitikum och relaterar sannolikt inte till gravarna. Under banvallen hittades vidare en grop där träkol från björk daterades till 776–993 e.Kr. (95,3 %).