Lägenhetsbebyggelse (L1980:6725)

Torplämning, ca 130x110 m (NNÖ-SSV), bestående av 1 husgrund, 1 grund efter jordkällare samt ett 20-tal röjningsrösen.

I området SV del är:
Husgrund, ca 8x6 m (NNV-SSÖ) och 0,2-0,3 m h. Den är mestadels synlig som en övertorvad förhöjning med några synliga stenar, 0,3-0,4 m st, i N och V. I SSÖ är en kraftigt övertorvad förhöjning, troligen spismursröse, ca 2,5 m diam.
1 m V om husgrunden är:
Jordkällare, rest av, 6x4 m (NÖ-SV) och intill 0,9 m dj, kraftigt inrasad. Ingång i SV, ca 1 m l, med enstaka synliga stenar, ca 0,3-0,8 m st.
N om jordkällaren är ett övertorvat och rundat röse, ca 2,5 m diam och 0,9 m h, med i ytan enstaka stenar, 0,2-0,5 m st. Möjligen ett spismursröse.
I områdets Ö del är:
Område med röjningsrösen, 130x90 m (N-S), bestående av ca 20 röjningsrösen. Dessa är rundade , ovala och oregelbundna, 2-5 m diam och 0,3-0,7 m h, av delvis övertorvade och övermossade stenar, 0,2-0,5 m st. Mellan rösena är stora röjda och tämligen plana ytor utan synliga åkerformer.

Genom områdets V del går en vandringsled (NV-SÖ). V om denaa är en skylt med texten:

"Gamla Rumptorp
En av Sandsjö-bygdens allra äldsta boplatser - från 1600-talet. Redan i början av 1700-talet låt stället öde och har inte heller senare varit bebott."

Av namnet att döma kan Per Persson Stor, kallad Rumpe-Per, ha bott här innan han bosatt sig på det hemman 1,5 km SSÖ-ut, som efter honom kallas Rumptorp.
Namnet Öltorpet, som numera används på den här platsen, får ses som en förvanskning av "Öde torpet".