Publicerad av: Länsstyrelsen Dalarna
Geografisk plats: Ore socken, Dalarna
Hammarområde, ca 105 x 90 m (Ö-V), bestående av 1 dammvall, minst 2 rännor, 2 slaggvarp och minst 2 husgrunder, troligen flera. Dammvallen är bågformad, ca 84 m l (NO-SV/ONO-VSV), intill 4 m br, och intill 3 m h, kallmurad av naturligt kantiga och huggna stenar, 0,1-1,4? m st. Innehåller också en timmerkonstruktion. S om dammvallen grunder och stenskodda kanaler, förmodligen för vattenrännor. Kraftiga järnöglor synliga i marken. SÖ om dammvallen iakttogs slagg i marken samt utmed den gamla vägen, möjligen ytterligare ett slaggvarp. Enligt karta i Söderlunds bok har det funnits kvarn och labbi inom området.
I 1968 års inventering Ore 179:1, står det :
”150 m N om grunderna (på Knacknäs) är: Övre Hammardammen eller Oxnäsdammen, 600x20 m (NV-SÖ), förr med en största br av 200 m, nu uttorkad och till större delen omgiven av sankmarker. Dess dammvall är ca 40 m l, 2-4 m br och intill 1.5 m h. 8 m SSÖ om dammvallens Ö del är: Grund till labbi, 5x5 m (N-S) och 0.5 m h, av slaggsten. Övervuxen. 6 m S om grunden är: Slaggvarp, 15x4 m (N-S) och intill 0.6 m h. N om mitten är en skärning. Övermossat. Beväxt med ett träd.”
Terräng: Flack moränmark intill å. Skogsmark (barrskog med inslag av löv).
Orientering: Från gammal väg (N-S) i Ö och över ån i V.
Antikvarisk kommentar: Runt 1850-talet beskrevs området som följande: "Vid fjärde vattenfallet, eller Övre Hammardammen, fanns en stångjärnssmedja med en räckhammare, två härdar och en blåsmaskin." Dalfors bruk anlades 1726 efter att man fått tillåtelse att anlägga en hammarsmedja med en hammare och två härdar vid Böle-åns utlopp i sjön Amungen. Den första hammaren som anlades var den s.k. Mellanhammaren. Den andra hammaren fick tillstånd 1734 och var den så kallade Nederhammaren. 1765 fick man rätt att nyttja del av skogsallmänningen i Alfta socken. 1797 fick man tillstånd att flytta Tungsjö masugn till Dalfors samt att uppföra ett manufakturverk bestående av en knipphammare, 8 spikhamrar, en klippsax samt en plåthammare med glödugn. 1833 fick de rätt att anlägga en räckhammare för att tillverka plogar. 1841 fick de rätt att anlägga ytterligare en hammare. Vid denna nya hammare byggdes även en ny smedja, vilken placerades vid översta fallet där det tidigare var en tullkvarn. Denna kallades ”Nyhammaren” och omgivande område kallades Knacknäs. Redan på slutet av 1850-talet började bruket dra ner på sin verksamhet för att läggas ned helt 1872.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.