Gravfält (L1979:5739)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Förkärla 16:1

Geografisk plats: Förkärla socken, Blekinge

Gravfält, 250x55 m (N-S) bestående av ca 55 fornlämningar. Dessa utgörs av ca 20 högar, ca 9 skeppssättningar, ca 6 ofyllda fyrsidiga stensättningar, ca 9 ofyllda runda stensättningar, 2 fyllda, runda stensättningar samt ca 8 resta stenar.
Gravanläggningarna ligger i två grupper med ett mellanliggande till synes tomt parti.
Den N gravgruppen består av 20 högar, 3 skeppssättningar, 2 ofyllda fyrsidiga stensättningar samt 3 resta stenar.
Högarna är 5-9 m diam, 0,3-0,5 m h. En hög i krönläge är dock 15 m diam och ca 1 m h. Flera har synlig kantkedja, tre har kantränna med bryggor. I en av högarna ingår två 0,7 m h resta stenar i kantkedjan. I en hög står en rest, 1,1 m h sten. Ett par högar har i centrum en intill 0,5 m dj grop.
Skeppssättningarna är 12-16 m l , 4 m br (N-S), med kantkedja av glest liggande 0,5-0,8 m st stenar.
De fyrsidiga stensättningarna är 5x5 resp 7x7 m st, med kantkedja av 0,2-0,4 m st stenar.
De resta stenarna är 1,4-1,9 m l, samtliga är kullfallna.
Den S gravgruppen består av ca 6 skeppssättningar, ca 4 ofyllda fyrsidiga stensättningar, ca 9 rundade, ofyllda stensättningar, 2 runda, fyllda skeppssättningar samt ca 5 resta stenar.
Skeppssättningarna är 7-13 m diam, 4,5-5 m br (N-S) med kantkedja av 0,2-0,6 m st stenar. En skeppssättning har rest stävsten, 1,1 m h. Ett par anläggningar är skadade och därför svårbedömda.
De fyrsidiga stensättningarna är 5x5 - 7x7 m. En är tydligt rektangulär, 7x6 m. Samtliga är ofyllda med kantkedjor av glest liggande 0,3-0,6 m st stenar.
De rundade stensättningarna är 5-7 m diam med kantkedjor av glest liggande 0,3-0,6 m st stenar. Flera har antydan till fyrsidig form.
De fyllda runda stensättningarna är 4-6 m diam, 0,3 m h, övertorvade med kännbara stenar.
För äldre beskrivning se scannat dokument.

Terräng: Krön och Ö slänt av moränrygg. Betesmark.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS