Hyttområde (L1980:1196)

Hyttområde 150x70 (N-S) bestående avMasungsruin, övertorvad jordkulle, ca 8 m i diam, int. 1.5 m h. Ikullens Ö del är ett nyligen upptaget schakt 3x1.5 m st och ca1.6 m dj. I Ö delen av schaktet synes ett segmentformat parti avhyttpipan, som kan beräknas ha varit ca 1.3 á 1.4 m i diam. Detkvarstånde och framgrävda partiet av pipan (dess V del) är int.0.7 m h och ca 1.10 m l. Dess tjocklek kan ej beräknas enärpipmuren ingår i och täckes av den omgivande jordkullen. Pipansinsida är starkt bemängd med fluten slagg. Ställmassan, varmedpipan varit klädd, är starkt brunröd till färgen samt benämgdmed smärre kvartspartiklar. På ruinkullen växer några smågrananroch lövbuskar.Ca 4 m SSV om ovannämnda ärGrop, (möjl. rostgrop), ca 4x3 m st 0.7 m dj.På bäckens Ö sida ca 10 m ÖSÖ om masungruinen ärSlaggvarp. Inom ett ca 40x30 m st område finns rikligt med slagg.Slaggen finns dels under den övertorvade flata marken (vilkettydligt syns under ett rotstalp, dels samlade i ett parslagghögar. ca 6-7 m i diam och int1 m höga). Även på bäckens V sida och S och N om masungsruinenfinns slaggvarp. Det S ihopnitad med varpet Ö om bäcken. Det När ca 15x15 m (N-S). Slaggen är i allmänt grön-blå ochglasaktig. Ligger delvis 1-2 dm under torven. Bäcken kallas iorten Gisslehyttan. Troligvis är detta den arkivalisk belagdaGislehyttan.14 m V om masungsruin ärRuin av rostung, rundad, 4 diam och 0.8 m h. Övertorvad . Undertorven sotfärgad jord. Intill och NÖ samt SV om ruinen är envall, 10x10 m (NÖ-SV) 2-4 m br och 0.3-0.5 m h. Övertorvad.Under torven softfärgad jord.I hyttområdets N del, mellan masungsruin och dammbyggnaden N omhyttområet, är spår av terrasseringar och ev. husgrunder ellerannan markverksamhet.Anm. Se även fördämningsvallar sannolikt tillhörande Gislehyttan,RAÄ nr 143, 133 o. 147.Första skriftliga omnämnande 1502.I Johansson, J. 1881-82 uppges att Gislehyttan samt enQvarneström (sannolikt förgångare till Kungshammare vidHammarby) ägdes gemensamt av de tre gådarnaAlnetorp.....Hosszeby...., Brödztorp. Uppgifterna ur 1541 årsräkenskap.I Johansson J. 1884, uppges att Gislehyttan är upptagen iRelation över Nora Skoga Bergztogh. Anno 1684, som varande dåännu i bruk