Spärranordning (L2013:4427)

Bärgning: Lokalbefolkningen vid Fållnäsviken har känt till spärren p.g.a. att de fastnat med när och dylikt vid fiske i området. Man har också observerat att det flyter upp stockar längs stränderna.

I samband med muddringar inför anläggandet av cementfabriken i Stora Vika 1948-49 kom flera pålar upp.

1994 gjordes en fältstudie för att inventera området runt och på Lisö, med utgångspunkt från de kända spärranläggningarna. Vattenområderna avsöktes med hjälp av sidescan sonar och dykning.
Övrigt: Vid Fållnäs gård, längst in i Fållnäsviken, fanns fram till mitten av 1700-talet resterna av en kastal. Idag antas kastalresterna ligga under den södra flygeln, som byggdes i slutet av 1700-talet, efter att ryssarna bränt ner den gamla gården. Gårdens norra flygel är byggd på vad som förmodligen är ett senmedeltida stenhus. Fållnäs säteri nämns i skriftliga källor redan 1291, men gården har, av gravfält att döma, troligen anor från järnåldern.

Enligt traditionen ska Fållnäs vara ett gammalt folkkungagods. 1310 nämns egendomen i en förlikning mellan kung Birger Magnusson och hans bröder Erik och Valdemar, då Birger Magnusson återfår egendomen. Lislö skall under 1300-talets början ha tillhört Uppsala domkyrka.

På Lisö finns två fornborgar. Från den av fornborgarna som ligger på Skansberget har man god överblick över Fållnäs gård och Stäket. På Lisös västra sida ligger en vårdkase högst upp på Sandviksberget, tidigare kallat Wårdberget eller Vårdkaseberget. Ytterligare en osäker vårdkkase finns på berget på östra sidan av Fållnäsviken, mitt emot fornborgen på Skansberget.
Status: I vassen på Lisösidan, i den västra delen av Fållnäsviken, och österut i sundet påträffades mellan 40-50 pålar. Pålarna, som står upp, är oregelbundet placerade och olika till utseendet. Den sammanlagda bredden i N-S riktning är 2-3 meter. Spärren kan följas österut till det muddrade området till en längd av 70-80 meter. På motsatt sida av sundet påträffades inga pålar (status 1994).
Byggmaterial: Trä