Publicerad av: Arkeologicentrum i Skandinavien AB
Geografisk plats: Sävar socken, Västerbotten
Avrättningsplats, uppgift om.
Enligt skylt på platsen är detta platsen där Lena Stina Andersson 1839 avrättades för mord begått året innan. Idag är på platsen ett stenblock, 2,5×1,5 m (NV-SÖ) och 1 m h. 1 m N om detta är en bläckad tall, ca 0,65 m diameter, c 15 m h.
Bläckningarna är 0,2 respektive 0,3 m h och helt invallade. Invid stenen är en skylt i rostfritt stål i A4-format med text från Sävar hembygdsförening. S om denna är ett kors i rödlackerad aluminium, 0,8 m h och0,6 m br, av tillplattad aluminiumprofil, 0,06 m br 0,01 m tj.
Tradition: Enligt skylt på platsen: ”Den 20 mars 1839 avrättades här offentligt 25-åriga änkan Lena Stina (Magdalena Christina) Andersdotter från Bullmark. Avrättningen är den enda av en sockenbo sedan Sävar blev egen församling år 1823 genom utbrytning ur Umeå landsförsamling. Lena Stina var dömd för mord (se anmärkning) på sin sju månader gamla som Nils, som hon fött utanför äktenskapet efter att ha blivit änka. Hon hade gift sig 17 år gammal med bondsonen Johan Jakobsson från Bullmark. Maken avled hastigt 1836 vid 32 års ålder och lämnade Lena Stina ensam med tre små barn. Hon tvingades så småningom lämna hemmanet och flytta till en undantagsstuga i byn. Utblottad och utan mat till sina fyra barn fick hon ingen hjälp av grannarna. Hon uppsökte länsman Löfrot i Sävar, som skickade henne vidare till kyrkoherde Häggqvist, men även han nekade henne hjälp. I desperation gav hon svavelsyra (vitriolsyra) till 3-åriga dottern Henrika som överlevde och sedan till Nils som avled den 29 maj 1838. Efter att ha häktats erkände Lena Stina sina brott och dömdes till döden. Dödsdomen, som verkställdes genom halshuggning, följd av bränning på bål, fastställdes av Kungl. Maj:t (Högsta domstolen) i januari 1839 trots att blivande kung Oskar I, då kronprins, förordade benådning. Häradsrättens dom innefattade även att hennes högra hand skulle huggas av före halshuggningen, vilken påföljd Kungl. Maj:t dock upphävde. Det byggdes ett stadigt bål fullt med ved och med en stupstock ovanpå. Skarprättaren Johan Gyll använde sin bila. Sedan tändes bålet. Avrättningen bevittnades bland annat av 250 utkommenderade bönder från hela Sävar socken vilka bildade en så kallad spetsgård".
Terräng: Något SÖ-sluttande moränmark, skogsmark (talldominerad)
Antikvarisk kommentar: Vid kommunikation med skyltansvarig framkom att läget för avrättningsplatsen inte helt tillfredsställande kunnat fastställas. Enligt uppgift ska platsen ligga "2 km norr om Johannisfors". Hur det kommit sig att just denna plats har kommit att förknippas med avrättningen har inte kunnat utredas, vare sig av hembygdsföreningen eller av inventeraren.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.