Metallindustri/järnbruk (L2011:8107)

Område med industrilämningar, ca 230x230 m, bestående av 1 kvarngrund, 1 såg, minst 10 hela eller delar av husgrunder, 3 jordkällare, 1 bro samt rännor.

I områdets NÖ del är lämningar efter 4 husgrunder. Den tydligaste husgrunden är rektangulär, 10x15 (NÖ-SV), bestående av kallmurade syllstenar med tydliga hörnstenar. Grunden ligger på en åkerholme. Flera stenrader finns NV och NÖ i området. De överensstämmer med byggnader på 1837 års karta. I området är rester av hela eller delar av tegelstenar.

4 m SSÖ om ovan nämnda husgrund är en husgrund, 5x27 m (NÖ-SV), bestående av en rektangulär betongplatta med gjutna kanter. Husgrunden finns med på 1946 års ekonomiska karta.

Intill vägen mot fastighet 1:129 är en husgrund, 1,3 m l och 0,3 m br i höjd med grässvålen, bestående av en huggen grundsten. Huset syns på 1946 års Ekonomiska karta och är belägen i Ö delen av det som tidigare hette ”Torget”.

30 m NÖ om det äldsta vattenkraftverket, i slänt, är två källargrunder, 4x8 m, bestående av cement.

17 m Ö om väg mot Gusum och 30 m V om kraftledning, ingrävd i slänt, är en jordkällare, 6x4 m (N-S) och ca 1,5 m h, bestående av kallmurade huggna stenar.

17 m SÖ om det nya vattenkraftverket, i direkt anslutning till strömfåran, är en rektangulär sågverksgrund, 6x5 m (Ö-V) och 1,2 m h, bestående av 0,2-0,7 m st kallmurade, huggna stenar i två skift. Svåravgränsad i överkant.

14 m SÖ om sågverksgrunden är en rektangulär husgrund, 5x10 m (Ö-V), bestående av lagda naturstenar 0,2-0,4 m st med spår av tegel och cement i markytan.

Ca 10 meter S om husgrunden är minst två långa rännor, ca 20 m l (NV-SÖ), 1 m dj och 2-5 m br. Oklart ursprung.

20 m S om väg där Gusumsån viker av åt S, på norra åsidan, är eventuellt brofundament, 4 m l (NV-SÖ), bestående av 0,2-0,4 m st stenar. Stenarna ser närmast vattenytan ut att vara anlagda. Platsen motsvarar den bro som finns med på flera kartor, bl a 1837 års karta.

Ursätter finns omnämnt på 1670 års karta. På åns S sida finns ”Såg qwarn och Miölqwarns stelle” markerade. På åns N sida finns ”Ursätterss Tråddrageri Bruk” med åtta byggnader, tre kvarnhjul med varsin tomt samt en dammvall markerade. Dammvallen borde ha färdigställts ca 1652-1653 enligt indicier i ett brev från De Try till Bergskollegium (Forsberg, 1953).

På en detaljkarta över Ursätters bebyggelse från år 1743 framgår att byggnaderna i N är ”Planer hyttan” och ”Trå hyttan”. Kartan visar 27 bostadshus. På en karta från 1796 över ”Ursätters Messingsbruk” framgår att en stor byggnad på norra sidan av ån, strax nedströms dammvallen, är ett ”Tråddragerie”. Sågen ligger mitt emot, men på S sidan av Gusumsån. Straxt Ö om finns en bro. Även 1837 års karta uppvisar ungefär samma kartbild och benämner den S platsen som “Sågqvarnsplats och uplagsplats”, dock saknas uppgifter om de norra byggnaderna, men dessa kan antas vara tråddrageriet.

På Generalstabskartan från 1881 finns en såg och en stångjärnshammare utritade. På samma karta finns ca 70 m NÖ om dammvallen symbolen för en ”mindre herregård” som även finns med på den Ekonomiska kartan från 1946. Idag är den riven. Enstaka stenrader och syllstenar syns idag på platsen för herrgården. Till platsen för herrgården går idag en trädallé (NV-SÖ) bestående av kastanjer.