Gruvområde (L2005:3165)

Gruvområde, 370x40-100 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 8 gruvhål, ca 20 skärpningar och jordlymningar. Längst i ÖSÖ är: 1) Gruvhål, oregelbundet avlångt, 25x10 m (V-Ö) och 3 m dj till vattenytan. Intill och N om N delen av nr 1 är Ö delen av: 2) Gruvhål, oregelbundet, avlångt trekantigt, 35x5-15 m (VNV-ÖSÖ) och 4-7 m dj till vattenytan. Ca 45 m NV om 2 är: 3) Gruvhål, oregelbundet avlångt, ca 25 m l (NV-SÖ), 1-3 m br och 1-5 m dj. Gruvhålet som har en 15 gradig stupning i förhållande tilll odlinjen, avslutas i SÖ i form av en 8 m lång stoll. Ca 2.5 m h och intill 2 m br. Mellan 2 och 3 är en skärpning eller jordrymning. 3 m N om väg (V-Ö) är: 4) Gruvhål, oregelbundet, kantigt ovalt ca 12x8 m (V-Ö) och 2-4 m dj till vattenytan. Delvis fyllt med bråte. 3 m v om 4 och ca 5 m N om väg är: 5) Gruvhål, rektangulärt, 15x8 m (V-Ö) och 3 m dj till vattenyta. Delvis fylld med bråte. 2 m V om 5 är: 6) Gruvhål, rektangulärt, 4x2 m (V-Ö) och 2 m dj till vattenytan. Sidorna är fodrade med timmer om hörnen förstärkta med tvärslåar av timmer. 8 m NNV om 4, 3 m N om NÖ hörnet av 6 samt 7 m Ö om väg (N-S) är: 7) Gruvhål, oregelbundet avlångt och lätt slingrande, ca 50x5-12 m(VNV-ÖSÖ) och 2-3 m dj till vattenytan. I Ö kortändan fortsätter en stoll i Ö riktning, ca 1 m br, 1 m h ovan vattenytan och med skändlängd. 30 m ÖNÖ om vägkrök är: 8) Gruvhål, oregelbundet närmast runt, ca 6 m diam och 4 m dj till vattenytan. I områdets centrala del är en husgrund, 11x6 m med en förmodad spismurrest i det NV hörnet. Skrotsten och skrotstensvarpar förekommer rikligt. V om vägen, i skrotstensvarp, är en rest efter redskapsbodeller dylikt, i form av en jordkällare. I områdets Ö del är några förmodade varp eller handskrädning. Från områdets centrala delar går en väg, till en början byggd av skrotsten. Enligt uppgift av hästjärnväg. Gruvan upptogs 1806 och brytningen pågick till 1816. Den återupptogs 1846 och lades ned 1852. Mellan 1 dec. 1847 och 1 juni 1848 bröts malm som gav 1300 lod (silver). Malmen innehöll 99 löd mrkr silver percentn. samt 32% koppar. 1868 gjorde grosshandlare Granström på Strand en del försvarsarbeten. Ett tyskt bolag (från Ergberge) gjorde försök 1870. 1905 togs brytningen åter upp och pågick till 1909. Enligt bergsingenjör C. A. Sjögren, 1867 innehöll den silverrika aftonitmalmen ända upp till 3% silver. Enligt analys av C. H. Lundström 1867 innehöll aftonit från Gärdsjövarphögar 2.66 % silver. Se även Inventeringsbok.