Slott/herresäte (L1944:2460)

1) Lämning av stenhus, rektangulär, 20x23 m l (NNV-SSÖ) och 11-12 m br. Ytterväggarna är 0,3-2 m h och 1-1,5 m br, av 0,2-1 m st stenar med mellanliggande murbruk. Utmed VSV långsidan är ett flertal naturligt liggande block 1,5-2 m st, som till stor del utgör långsidan. Något SSÖ om mellersta delen är en trämur som delar byggnaden i två hälfter. Muren är intill 2 m h, 1-1,5 m br av 0,2-1 m st stenar och i VSV änden intill 1,5 m st block, med spår av murbruk Den NNV hälften är ca 7x7 m i innermått. Ingång i NNV:a delen utav ÖNÖ långsidan, ca 2 m br. Den SSÖ hälften är uppdelad i två sektioner. Den V är ca 5x5 m i innermått, belägen på ca 0,5 m högre nivå än föregående. Den Ö utmed S delen av ÖNÖ långsidan är ca 5x2 m och med intill 2 m h och 1-1,5 m br murar av 0,15-1m st stenar och enstaka intill 2 m st block. Öppning mot SSÖ. Sannolikt rester av trapphus. Murarna är kraftigt raserade. Beväxtmed två lövträd. 12 m S 30cg V om SV hörnet av nr 1 är 2) Husgrund eller röjningsröse, närmast rektangulär 10x5 m (V 20cg N-Ö 20cg S) och 0,5 m h. Fyllning av 0,2-0,6 m st stenar. Ställvis tegelskärv i ytan. 9 m SÖ om nr 2 är 3) Förhöjning, möjligen röjningsröse, 7x5 m (NÖ-SV) och 0,4 m h. Övertorvad med i ytan talrika stenar, 0,2-0,4 m st. Omgiven av tegelskärv. 8 m NÖ om nr 3 är 4) Röjningsröse?, 7x4 m (NÖ-SV) och 0,4 m h. Övertorvad med i ytan talrika stenar, 0,2-0,4 m st. 20 m Ö 40cg N om NÖ hörnet av nr 1 är 5) Grund, rektangulär, 5x3 m (NNV-SSÖ) och intill 0,6 m h. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,3-1,1 m st. 12 m S 35cg Ö om nr 5 är 6) Husgrund?, kvadratisk, 4 m sida (N 20cg V-S 20cg Ö) och 0,3 m h. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,6-0,7 m st. 35 m NÖ om nr 1 och 4 m NÖ om väg är 7) Grund, kvadratisk, 8 m i sida (N-S till Ö-V). Murar av gråsten, ca 1,5 m br och 0,3-0,6 m h, av 0,3-0,6 m st stenar samt enstaka större stenar. Rasmassor från grunden N härom. Liknar grunden till en kastal. 14 m S om nr 6 är 8) Husgrund, rektangulär, 9x5 m st (NÖ-SV). Kantstenar 0,2-0,4 mh. I SV hörnet en jordfast sten. I NÖ delen sannolikt ett spisröse. Bebyggelsekomplexet befinner sig intill NÖ spetsen av Långsjön (26,2 m ö h) och utgör lämningarna efter en medeltida befäst? gård. Enligt Sigurd Rahnqvist, Projektet Det Medeltida Sverige (DMS) utgör lämningarna det gamla Lindholmen, vilket omnämnes i skrift första gången år 1360, "in Lindholm" (B 15:213). År 1365 "affLindholmenum" (DS 7213). Namnet Lindholm är utsatt i ? Jb A16 s 133 vid Långsjöns N spets. Till Lindholm skriver sig Magnus Gregersson (Sandbroätten) 1360-65 (B 15:213, DS 7213). År 1419 Nils Bosson (Natt och Dag) (ST 3:5). Se även nr 291.