Hammarområde (L2007:7943)

Område med industrilämningar/hammarområde, 200x70 m bestående av 1dammvall, 1 husgrund och ett område med slagg. Dammvallen är 73 ml (NNÖ-SSV) 2-4 m br och intill 2 m h. Kallmurad i skalmursteknikav 0,4-1 m st tuktade stenar med fyllning av jord och sten (seskiss). Husgrunden är 5x6 m och 0,1 m h. Bestående av en syllfotav 0,3-0,4 m l stenar. I husgrunden finns fyra järnband.Husgrunden ligger delvis under väg. Slaggområdet är 120x30 m(NÖ-SV) med i ytan och i vägskärningar talrikt med hammarslagg,rotfärgad mylla och rikligt med träkolsbitar. Hela området skadatav flottningsrensning i ån och ett sentida vägbygge. 1742 får MGyllenspets privilegier på att anlägga masugn ochstångjärnssmedja. Masugnen är då redan byggd och provsmältninggjord. Utbyte sker sedan med Lövstaholms bruk, stångjärnssmidekommer från Högfors och de får smältstycken för manufaktursmidetillbaka. 1759 tar K E Herweg över bruket med 2stångjärnshammare, 2 härdar, 600 skepp smide, Högfors hytta, sågoch kvarn (2 par stenar). Lancanshire smedja anlades 1855, menfungerade bara 9 mån/år p.g.a. vattenbrist. Gruvor som bruket ärpriviligerat på är från början Storängsgruvan vid Kymsberg (RAÄnr263), Propetorp under Granbäck, Bergkalsängen på Kalvhöjden.Enligt J. Furuskog "De värmländska järnbruksbygderna", 1924, S.287, uppfördesaldrig masugnen (?). Ämnes- och manufaktursmideutföres, liksom efter 1819 även smide av stångjärn. 1833 bestårbruket av 3 smedjor, en med stångjärnshammare den andra med enknipp- och två spikhammare den tredje med två spikhammare + 2sågar och 5 kvarnar (alla olika ägare). 1873 nedlades smidet ochett träsliperi uppförs (RAÄnr 4). Viss järnindustri bedrevs dockt.o.m. 1880 då det helt upphör. Skiss i inventeringshandlingarna.