Fäbod (L1998:6093)

Fäbod, övergiven 450 x 70-270 m (N-S) bestående av minst 4 husgrunder, samt 2 röjda ytor.
Husgrunderna ligger centralt i området.
En husgrund i SV delen av det centrala området, 6 x4 m (V-Ö) har tydliga syllstenar och ett kallmurat spisröse i tre skikt, 3x2 m och 1 m h.
Ca 65 m N om detta är en husgrund, 8x6 m (N-S) med syllstenar och ränna i mitten 8x1 m (N-S)
ca 50 m NV om denna är ytterligare en husgrund, 9x5 m (NÖ-SV) med starkt övermossade syllstenar, ränna i mitten 9x1,5 m (NÖ-SV). Spisröse i SV hörnet?
ca 35 m NÖ om denna är en husgrund, 8x5 m (NÖ-SV) med starkt övermossade syllstenar, ränna i mitten 8x2 m (NÖ-SV).
Avståndsbeskrivningen mellan husgrunderna är tagna från GPS-koordinater och kan vara något fel.

Enligt karta som förekommer i flera böcker, däribland Lokas fäbodar under 500 år, ska det vid tiden för storskiftet ha förekommit 8 byggnader på fäboden, varav 3 fähus, 1 eldhus, 1 kombinerad stuga och mjölkstuga, 1 mjölkstuga samt 2 hölador.
I Ö delen av området är två påfallande jämna ytor, sannolikt röjda.
Här, liksom resten av området, är marken påfallande bördig och gräsbeväxt samt med gles fjällbjörkskog.
Skarp gräns mot blåbärsris och granskog.
I S flyter Nuppbäcken med påfallande öppna gräsbeväxta myrar i Ö.

Äldsta belägg: Fäboden förekommer på en karta från år 1797.
Enligt Runverkets register har det påträffats en träskål från Nupp med runinskrifter och årtalet 1754 (D Rv69, EHF 6251) som nu förvaras i Rots skans.
I Älvdalens sockens historia del VI hänvisas till jägmästare Colléns konceptbok från år 1876 där det står att Nupp grundar sig på urminnes hävd.
Enligt boken Älvdalens skjutfält 30 år, ska Nupp ha avvecklats strax efter storskiftets genomförande