Hammarområde (L1943:1132)

Hammarområde, bestående av 3 områden med plats för äldre bruksindustri och/eller bebyggelse (Område A-C), ej övergivet.

A) Bruksområde, ej övergivet, är ca 90x60 m (Ö-V) bestående av huvuddelen av Hargs Bruk med bla bruksherrgård, övre hammaren med tillhörande kolhus, linbastu, bruksgatan med äldre arbetarebostäder, disponentbostad, brukshandel, f d värdshus, parkanläggningar och ett flertal ekonomibyggnader. Samtliga kvarstående.
I SV delen av området är en husgrund, 15 x 9 m (N-S) med 1 källargrop 4 m dj med valvrest och 1 bevarad källare. Husgrunden har kallmurad grund av gråsten, delvis tuktad, med stensatt trappa till källaren. Enligt uppgift av Ivan Hjelm, Harg, har huset varit Hargs bruks vinkällare, där hans far ska ha varit med och hämtat vin under 1800-talets senare hälft. Byggnaden ska ha uppförts efter rysshärjningarna på 1700-talet. Kring husgrunden och i urschaktningar för vattentorn är upp till 1,5 m tj kollager och N om husgrunden enstaka slaggbitar synliga på markytan, möjligen härrörande från äldre hammare och kolhus. Området eller delar av området kan förväntas innehålla dolda kulturlager med koppling till den äldre industriverksamheten och bebyggelsen på platsen. Denna kan dock inte närmare avgränsas genom okulär besiktning.(Revideringsinventering 1980).

Specialinventering 2016; Hargs Bruk uppfördes på 1670-talet, där två hammarsmedjor med tillhörande bostadshus och uthus. Allt brändes ner av ryssarna år 1719. Bruket byggdes upp igen och nu med en bruksherrgård och park.

B) Bruksområde, mellan A) och B), ej övergivet, ca 350x200 (NV-SÖ), bestående av kvarstående arbetarbostäder från 17- och 1800-talet samt 1 kvarstående transformator/kraftverk. Delar av området kan förväntas innehålla dolda kulturlager med koppling till den äldre bebyggelsen på platsen. (Revideringsinventering 1994).

Specialinventering 2016; Kraftverket är uppfört i början av 1900-talet. Dessförinnan fanns på platsen en kvarn. Rännan intill kraftverket och kvarnplatsen är stensatt av huggna block.

C) Bruksområde/hammarområde, i SÖ, ca 150x70-100 m (NV-SÖ), ej övergivet, bestående av 1 hammarruin, 1 kvarstående hammare, 1 kolhuslämning, 1 fördämningsvall, 1 husgrund, samt 1 slaggförekomst. Hammarruin, 28x22 m (N-S) och intill 3 m h av 0,3-0,5 m h och 0,5-1,5 m l murade och kallmurade gråstensblock, förstärkta med ankarnitar av järn. Invändigt är rester av 1 hammarfundament samt golvbeläggning av tegel. I SÖ är ett murat valv, sannolik platsför härd. Hammarruinen är invändigt belamrad med tegel och taktegel, samt övriga rivningsmaterial. Rivningsmaterialet har täktats med maskin relativt nyligen och härvid skadat såväl inre konstruktioner som grundmuren. I några djupare gropar är rikligt med kol. 6 m S om, och delvis hopbyggd med hammarruinen, är en kvarstående lancashiresmedja från 1893, 40x25 m (N-S), av tegel med svart plåttak. Slaggförekomsten är spridd inom hela området, dock särskilt Ö om hammarruinen. Slaggen utgörs av hammarslagg. Omedelbart V om hammarruinen är fördämningsvall, 80 m l (N-S), 7-8 m br och 0,7 m h åt V, 3 m h åt Ö, av jord, tegelflis, samt slagg. På fördämningsvallen löper en bilväg. I N delen är fördämningsvallen delvis kallmurad av 0,5-0,8 m st stenar. Kolhuslämningen, som är belägen 6 m S om landsvägen, är ca 15x5 m (NV-SÖ). I SV kanten en ramp 12x3 m (NÖ-SV) och intill 1,8 m h, av huggen gråsten, 0,2-1,2 m st i kallmur. Vid provstick framkom rikligt med kol och sot. Kolhuslämningens NV delen borttagen i samband med vägbygge. Omedelbart Ö om den kvarstående smedjan är en husgrund, ca 40x20 m. Helt raserad. Invändigt är tegel, gråstenar, betong, hammarslagg och enstaka stycken vällugnsslagg. Husgrundens funktion är oklar, dock sannolikt tillkommen kring sekelskiftet eller 1900-tal. En utbyggnad i N ansluter till en gammal banvall som löper mellan hammarområdet och järnboden (Raä nr 61:1).

Hargs bruk grundades 1668, nedbrändes 1719 av ryssarna (utom kyrkan), men återuppbyggdes snart.
(Revideringsinventering 1994).

Specialinventering 2016; Området utökades mot öster, utefter den äldre rännan, idag närmast ett dike. Tvärs går en bro?, med stensatta sidor och trärester, 5x1,5 m st, 0-1 m h av 0,6-1 m st stenar. I anslutning till bron, närmast vinkelrätt är en stenkant, 5 m l, 0,2-0,4 m h av huggna stenar.