Hyttområde (L2000:8726)

Hyttområde, delundersökt, ca 380x100 m (NÖ-SV) bestående av 1 slaggvarpsområde, 1 slaggvarp, 1 rostanläggning, rest av 1 kvarn.
Slaggvarpsområdet är 250x100 m (NÖ-SV) och intill 5 m h. Slaggklumparna, som utgörs av kopparslagg, är 0.05-0.25 m st, mörkbruna och flutna. Stora partier av slaggvarpen är borttagna. Inom markerat område finns rödbränd sand och tegelfragment. Jfr rostanläggning nedan.
Slaggvarpet, beläget 10 m NÖ om ovanstående, är 150x70 m st (NNÖ-SSV) och ca 6 m h. Mörkbrun, fluten slagg som i ovanstånde. Hr Emil Lingqvist, Hosjöholmen, f 1890, uppger att ett par hyttor förr sannolikt legat på den plats där nu en kvarn står (strax S om NV brofästet).
1 m ÖSÖ om körväg i slaggvarp är:
Rostanläggning, rest av, ca 10x8 m (N-S). Synlig i skärningskant av slaggvarp som ett område med kraftigt rödbränd sand och eldpåverkad sten. Ingen båsindelning är urskiljbar. Dock sannolikt rest av rostanläggning.
32 m SV om NV fästet av gångsbro över Sundbomsån är:
Kvarn, ca 13x11-15 m (NV-SÖ), ca 7 m h mot ån. Kvarstånde men kraftigt förfallen.Timrad och målad i Falu-rött. Taktegel.
Stora delar av slaggvarpområdet är kraftigt bortschaktade och avplanade. Inom slaggvarpområdet är 1 gård med ett flertal ekonomibyggnader och ett mindre skrotbilsupplag. Det största slaggvarpet är mycket välbevarat och av stort upplevelsevärde. Hyttområdet RAÄ 123 samt VIKA sn RAÄ 110 &111 är betydelsefullt i kopparhanteringens historia eftersom den första svenska kopparhyttan som finns omnämnd i en skriven urkund låg inom detta område. Urkunden daterar sig till 1357 (Kullturhistorisk inventering Korsnäs, s. 3).