Borg (L1990:7079)

Borganläggning, rest av, 40x10-15 m (NÖ-SV), bestående av vinkelparti av byggnad och mur.Byggnadens kvarstående murar, i skalmursteknik, är 1-2,25 m h och5 m br, av klumpstenar, 0,4-0,6 m st, sammanfogade med kalkbruk.Muren, ca 17,5 m l (NÖ-SV) och 0,5-0,75 m h. I NV begränsas murenav en övertorvad jordvall, 1-2 m h.Inom ägorna har en slipsten av kvartsit påträffats. Den var 38,8 cm l, 22,3 cm br och 9,8 cm h.År 1906 omtalar Hilmer Jönsson en värja funnen vid Stora Brandsvig, som han erbjöd staten att inlösa.Ägaren till Stora Brandsvig 1:3, Bertil Persson, f. 1926, berättaratt hans farmor, Hedvig Persson, f. 1854, omtalat att en likadanmur, omkring år 1873, ännu kvarstod på tomten, V om de kvarståendemurarna. De omslöt ett fyrkantigt rum med 5 m br murar.Dybeck omtalar att man berättade att det på Wallen skulle ha funnits ett slott eller en "herrgård, vähl befäst med vallar och murarhvarpå skolat bodt en mäcktig herre äller Grefve Isarim benämnd".Rannsakningarna år 1667-68 omtalar "Nielss Pederssön i Stoore Bransviig".Enligt tidningsart. år 1983 berättar dåvarande lantbrukaren på StBrandsvig, Bror Nilsson, att borgen har anor från 1400-talet och jämförs med Kärnan i Helsingborg, vad det gäller byggnadsform. En gammal köpehandling från den 17 maj 1425 omtalar att en väpnare vidnamn Erik Nissen, bodde på borgen. 1480 återfinns sedan väpnarenJoen Bring där, vilken erövrade titeln riddare år 1486.Den märkligaste mannen som bott på borgen, enligt tidningsartikel.var Mårten Starckhufvud, f. 1656. Han hade en lång karriär inom Skånska Kavalleriregementet. År 1699 blev Starckhufvud adlad, kortefter giftermålet med Catharina Gyllenstierna.På 1870-talet nedbröts borgen av en stenhuggare. Anläggningen uppmättes strax innan av dåvarande markägaren, Nils Persson. Den bestod då av en kvadratisk ruin, 10 alnar l i sida invändigt, omgivet av stenmurar, 8 alnar br och 1-2,25 m h. Utifrån ruinen utgick en jordvall. V-Ö om denna fanns dammar. Vallen bortkördes helt under 1870-talet och jorden användes för att fylla ut dammarna.Enligt Rannsakningarna 1667 och 1690: "er en steenmuurs grund, hvad heller det skall haffve vaeret en borg, eller slott eller adelsshof eller begraffvelssessted veed eynogen till visse at sige".Se skiss i inventeringshandlingarna.