Lägenhetsbebyggelse (L1996:268)

Torplämning, Spräckatorpet, ca 220x60-100 m (NNÖ-SSV), bestående av 2 husgrunder, varav en med sprismursrest, 2 jordkällare, 1 byggnadsrest i vattendrag, stengärdesgårdar, enstaka röjningsrösen och en genomkorsande stenkantad väg. Boningshusgrunden är 8x3,5 m (Ö-V) med 0,3-0,4 m h sten syll. I SÖ hörnet är spismursrest, 2 m diam och 0,5 m h. Den andra husgrunden, belägen 9 m NNÖ om den förra, på andra sidan den väg som löper genom torpet, är 9x5 m (VNV-ÖSÖ) med stensyll av 0,5-1 m l stenar . Ö därom är en 5x2 m st (NNÖ-SSV) utbyggnad. 3 m N om boningshusgrunden är inhugget i en sten i stenmur: Under ett hjärta med kors är inom en kvadrat initialerna JIS och S:H:, på ömse sidor om kvadraten datumet 26 MAJ, och därunder årtalet 1890. De välbyggda jordkällarna ligger N om bäcken och Ö och V om vägen genom torpet. Vid ingången till den Ö av dem är inhugget årtalet 1839 och intitialerna EIS. En byggnadsgrund i områdets NÖ del och i bäckfåra (NÖ-SV), är ca 4x4 m med 0,5-1 m br och 1,5 m h kallmurade väggar, av 0,4-1,3 m st stenar med inkilade småstenar. Väggarnas höjd från bäckens botten, i forsnacke, i vars SV kant är ett 1,5x1,5 m st block. I grundens SÖ sida är en 1,5 m br öppning. 4 m SV därom är en ränna, 7 m l (NÖ-SV), 1- 2,5 m br och 0,5-0,9 m dj, uppbyggd av 0,4-1 m st stenar, jämna på insidan. Från rännan rinner vattnet i en fåra SÖ om grunden. Från Skogsbilvägen N om torpet går en delvis stenkantad väg mot SSÖ genom torpet. Torpet omgärdas av stengärdesgård och sådana finns också inom området, bildande några mindre hägnader. Även enstaka röjningsrösen noterades. Torpet med på storskifteskarta från 1828, på laga skifteskarta från 1832 även med byggnader (huvudbyggnaden 3-längad), även den i vattendraget, redovisade (även på 1846 års karta). Enligt litteraturkällor flyttade stenhuggare Johannes Jönsson till nybygget 1814, som då hette Sannahult. Mannen var känd som Spräckaren, och torpet så kallat efter honom. Han dog 1860 och andra torpare bodde här men det övergavs i början av 1900-talet. Han hade bl.a. lyckats med att odla upp tre tunnland och bygga 5000 m stengärdesgårdar(!). För detta fick han 1834 belöning av Hushållningssällskapet för sin "ovanliga flit och arbetsamhet". Framkom vid utredning 2009. Områdets utbredning korrigerades. (RAÄ dnr 326-1923-2009)

Äldre ej kvalitetssäkrad beskrivning:
Bebyggelselämningar sentida torpställe bestående av 2husgrunder varav 1 med spismursrest, 1 mycket välbevaradkällare uppförd av kallmurad sten, röjda odlingsytor,stenmurar, 1 av kallmurad sten uppbyggd vägbank.