Fångstgropssystem (L1946:4977)

Fångstgropssystem, ca 350 m l (NÖ-SV), bestående av 6 fångstgropar, varav 5 runda eller närmast runda och 1 oregelbunden av skador, med ett inbördes avstånd av 20-110 m.

De runda eller närmast runda fångstgroparna är 3-4 m diam och 0,5-1,1 m dj. Tre har tydligt eller antydan till rektangulärt bottenplan, ca 0,6-1,5 x 0,3 m (NV-SÖ och NNV-SSÖ), en har rundad botten, 0,5 m diam. Fyra har omgivande vall, 2-2,5 m br och intill 0,2 m h.

Den av skador oregelbundna fångstgropen, belägen längst i SV, är ca 3,5 m diam och 0,6 m dj. Antydan till rektangulärt bottenplan, ca 1,3 m l (NV-SÖ), och ställvis antydan till omgivande vall, 2-2,5 m br och intill 0,2 m h, mycket ojämn.

Samtliga fångstgropar är oklara till form, botten och vall på grund av körskador, påförd jord, murket ris och virke. På fångstgropen längst i N kan varken form på bottenplan eller omgivande vall konstateras.

Äldre beskrivning från inventeringen 1971: Fångstgropssystem, 330 m l (NÖ-SV), bestående av 5 fångstgropar, belägna på 55-110 m:s avstånd (55, 58, 85 och 110 m). Groparna är 3-4 m diam och 0,8-1,2 m dj. En har rektangulärt bottenplan (NV-SÖ). Alla har helt eller delvis vall kring kanten, 1-2,5 m br och 0,1-0,4 m h, hos ett par tydligt osymetrisk och högre i Ö-SÖ. Groparna är risbelamrade.
RAÄ-nr 119, 128 och 130-133 utgör i praktiken ett stort system mellan berget Flornipan och Fåssjön. De långa uppehållen kan - utom mellan 119 och 128 - förklaras av den starkt stenbundna marken, särskilt i det relativt plana området mellan RAÄ-nr 119 och 133. Ytterligare gropar kan dock ha funnits, och marken är ofta svårbesiktigad p.g.a. beläggning med ris och röjningsvirke.