Boplatsområde (L1982:3817)

Boplatsområde, ca 130 x 83 m (NÖ-SV). Inom boplatsområdet fanns rester efter en säker huskonstruktion som genom 14C-analys och daterande fynd kunde tillföras vikingatid. I övrigt framkom spridda anläggningar i form av stolphål, pinnhål/störhål, kulturlager och härdanläggningar. Konstruktionsmässigt tolkades byggnaden som ett enskeppigt ramverkshus med stående stolpar i ytterväggarna och väggfyllning av flätverk med lerklining. Huset var rektangulärt, lite drygt 10 meter långt och 4,5 meter brett och innehöll spår av både ett brukningslager och ett raseringslager med ett relativt rikligt fyndinnehåll. Härden i byggnaden var placerad i det nordvästra hörnet. Utöver matavfall i form av ben från framför allt nötboskap, svin samt får/get utgjordes fyndmaterialet av keramik, lerklining, fragment av vävtyngder, järnföremål (bla. pilspetsar, nitar & broddar), brynen av både sandsten och skiffer och en del av en dekorerad benkam. Delar av keramikmaterialet på boplatsen och i huset utgörs av vikingatida AIV keramik och Östersjökeramik, vilken delvis hör hemma i slutet av 900-talet. En yta inom den södra delen av boplatsen innehöll spår efter en äldre brukningsfas, där bland annat tillkomsten ett kulturlager utifrån 14C-analys kunde dateras till förromersk järnålder. Utifrån övriga dateringar av stolphål och härdanläggningar inom ytan kunde de äldre boplatsaktiviteterna framför allt knytas till 300-400-tal, det vill säga den senare delen av romersk järnålder och folkvandringstid. Inom boplatsen fanns också fynd och anläggningar från historisk tid, vilka kan kopplas till gården Larslunda, idag registrerad som en by- och gårdstomt (L1983:9105) strax V om boplatsen. Lämningarna utgjordes bland annat av spår efter hägnader och körvägar. I fyndmaterialet finns tex. ett kopparmynt från 1670-talet och fragment av kritpipor.