Fartygs-/båtlämning (L1934:452)

Status: I ett försök att lokalisera vraket påträffades två lösa spantdelar, som att döma av måtten måste tillhöra de tidigare upptagna vrakdelarna. De återstående delarna av vraket, som köl, ev stävar m.m. skall enligt uppgift ligga längre upp i älven än spanten, tvärs strömriktningen. Dessa delar måste emellertid ha varit översandade vid besiktningstillfället, då de ej kunde lokaliseras.

Utifrån de bärgade delarna kan vrakets bredd uppskattas till 7 - 8 m, inräknat skrovsidans krum i slaget. Minst 6 m i fartygets centrala delar har utgjorts av flat botten. Borden är generellt 30 cm breda och 35 - 45 mm tjocka. Lannens överlappning är 6 - 7 cm lång. 11 bordhak kan beläggas, men fartyget torde ursprungligen haft omkring 20 bord, med ett beräknat djupgående på omkring 1,2 m, och ett fribord på minst lika mycket. Fartygets längd är svår att bestämma, men har förmodligen uppgått till 25 - 30 m. Fartyget bör då ha haft ca 40 - 50 spantbågar. Borden är spikade till varandra med tillbakaslagna spikändar och fästa i spanten med trädymlingar. Dymlingarna är i köldelen upp till 36 cm långa och har en diameter av 4 - 5 cm. Avstånden mellan dem i höjdled varierar mellan 31 - 43 cm. De är något förskjutna i förhållande till varandra i längdled, på borden. Dymlingshålen har en tendens till koniskhet. Dymlingarna är ibland kilade med kvadratiska och bladformiga kilar. Borden förefaller vara sågade. Kalfatringav torkad tjära eller beck finns vid kölpartierna. Någon form av kalfatring har även lagts i en del lann. Bord 6 kan eventuellt på insidan visa spår av anliggningsytor för stående knän till däcksbalkar/tvärbalkar, i så fall med ett inbördes avstånd av ca 65 cm. Vraket är förmodligen resterna av en haxe (status 1984).
Fyndlista: Bärgat av fiskare:
9 spant
10 bord
Bärgning: Ett antal spant och delar av bordläggning har bärgats av fiskare när de fastnat med redskapen i dem. En del av de upptagna timren förvaras hos Lännäs hembygdsmuseum. Själva vraket lokaliserades när dykare hjälpte fiskare som fastnat i det med noten, och 1976 - 1977 inventerades området av SSHM. Vraket fick då nr 133 i Västernorrlands län. 1983 kom nya vrakdelar upp i samband med fiske, och då man befarade att ytterligare delar av vraket riskerade att försvinna företog Örnsköldsvik en besiktning av vraket. Man dokumenterade de vrakdelar som påträffades på botten, och lät samla in de kända, tidigare bärgade vrakdelarna, för dokumentation.
Övrigt: I Hammar/Nylandsområdet förekom färjetrafik fr. o. m. 1600-talet. Även sjötransporter inom skjutsorganisationen i mitten av 1600-talet passerade Hammar. Under 1600 - 1800-talet omlastades även malm och andra varor vid Hammar för vidare transport. Från 1800-talets början är marknader belagda. Från 1700-talet fram till 1860 fanns en varvsplats. Vidare har här funnits tull- och lotsstation. Den senare flyttade på 1870-talet. Under 1800- och 1900-talet har Nyland haft en stor betydelse för träindustrin i Ådalen, genom flottning och sortering av flottat timmer.