Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Gammalkil 226
Alternativnamn: Godegård
Geografisk plats: Gammalkil socken, Östergötland
Torplämning, ca 85 x 25-35 m (NÖ-SV), bestående av en 1 husgrund efter bostadshus samt 2 uthusgrunder.
Husgrunden efter bostadshus, belägen i områdets SV del, är ca 9 x 5 m (N-S) med svagt avsatt begränsning, tydligast i S delen. Spismursröse, 3-4 m diam och 0,6 m h, bestående av skärvig natursten samt tegelflis.
Uthusgrunderna, belägna på markerad höjd i områdets NÖ del, är ca 8-13 x 4 m (NNÖ-SSV och NÖ-SV) och 0,3-0,6 m h, bestående av delvis raserade/fragmentariska syllstensgrunder. Den större grunden (i Ö) är kraftigast och tydligast i NNÖ delen samt utefter V långsidan (under asp). En tvärvägg bildar ett 4 x 3 m st rum i N delen. Mindre stensamling i SÖ hörnet, 1 m diam och 0,1 m h. Stenigt bottenplan med kringspridda stenar. Ö om grunden är en 4 m l rad av stenar. Den mindre grunden (i V) är fragmentarisk med antydan till syllsten i NÖ delen av 0,3-0,6 m st stenar. Övertorvad med svag förhöjning i mittpartiet. Mycket otydlig i SV delen där grunden täcks av ett kraftigt vindfälle av gran.
Ca 10 m Ö om husgrunden efter bostadshus i områdets SV del är möjligen rest av ytterligare en husgrund, belägen i anslutning till stenmoras. Kallmur kan antydas i S samt intill större block. Här förekommer mullrik jord samt en del skärviga stenar. Delvis överväxt med syrener.
I områdets S och V - NV delar förekommer fossila åkrar.
Terräng: Närmast plan moränmark intill kärrkant i S. Igenväxande hagmark/skogsmark (blandskog).
Antikvarisk kommentar: Namnet Godegård går att följa tillbaka till år 1567 i landskapshandlingarna som naturnamn. Omnämns även som utjord i äldre handlingar. Namnet kan komma från mansnamnet "Godhe" och gård kan ha betydelsen "inhägnad plats". Godegård upptages som bebyggelse i kyrkböckerna år 1636, då Anders i Godegården gifter sig med Karin Larsdotter. Enligt Gammalkils hembygdsförening saknas uppgifter om boende i Godegård i kyrkböckerna mellan åren 1674 och 1736. En arealavmätningskarta från år 1697 utvisar ingen bebyggelse i området. På konceptkartan från samma år finns dock en cirkel markerad, vilket kan betyda ödetorp. Den större grunden i områdets NÖ del ger ett ålderdomligt intryck. Platsen motsvarar cirkelmarkeringen på konceptkartan från 1697. Kan också utgöra den byggnad som återfinns på karta från 1857. Även den fragmentariska grunden i områdets SV del, belägen Ö om bostadsgrunden, bör utgöra byggnad som återfinns på samma karta från år 1857. På koncept för Häradskarta (kartlagd åren 1872-74) och även på tryckta kartan (1880) finns en torpsymbol med beteckning Jtp strax N om ovan registrerade torplämningar och fossila åkermark. Vid förnyad besiktning 2015-03-04 kunde konstateras att markeringen är felaktig. Området är täckt med stora stenblock och kan omöjligt ha varit bebyggt. Enligt kartinformation och hembygdsföreningen övergavs platsen omkring 1860, när ägoutbytet mellan kyrkan och Duseborg genomförts.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.