Publicerad av: STIFTELSEN BOHUSLÄNS MUSEUM
RAÄ nummer: Strömstad 24
Alternativnamn: Hiertas batteri
Geografisk plats: Strömstad socken, Bohuslän
Stridsvärn bestående av vallar och löpgravar på två avsatser samt ett krutförråd. Hela anläggningen är 38-43 m l och 27-42 m br (V-Ö) och är belägen på en SV-sluttning av ett bergsparti.
Den övre, nordliga vallen är 45 m l, 1-2 m br och 0,5-1 m h, uppbyggd av sten och jord, med ställvis rester av kallmur i två förband. Den börjar nedanför en bergsknalle i NV och följer bergets form åt SÖ. Löpgraven, som löper utmed så gott som hela vallens N och Ö sida, är 1 m br och 0,5-0,8 m dj.
Den nedre, sydliga vallen är 65 m l, 1-2 m br och 0,4-1 m h, uppbyggd av sten och jord med ställvis rester av kallmur i 2-3 förband. Vallen löper i Ö-V riktning i 35 m för att sedan svänga av mot NÖ. På den N sidan av den S delen av vallen finns en löpgrav, 0,4-1,3 m br och 0,3-1 m dj. Den var vid besiktningstillfället fylld med ris och kvistar.
Stenstorleken i båda vallarna varierar mellan 0,2-1,5 m stora stenar.
Det förmodade krutförrådet ligger mellan de båda vallarna och är 4,5 x 3,5 m stort (NV-SÖ). Den NV kortsidan utgörs av ett markfast stenblock, ca 2 m i diam. Den SÖ kortsidan är öppen och de båda långsidorna utgörs av kallmurade väggar i skalmursteknik, intill 1,4 m h och 1,8 m br. Stenarna är 0,3-0,8 m stora och fyllningen mellan skalmurarna utgörs av grus och sand.
Tradition: Platsen för en batteriställning som anlades under Stora nordiska kriget och Tordenskiolds anfall mot Strömstad. Batteriställningen finns utmärkt på en karta ur Krigsarkivet från 1749, som visar militära anläggningar runt Strömstad. Kartan anger att batteriet varit bestyckat med två kanoner och att dess funktion varit att skydda inloppet mot Strömstad samt mot landstigning på denna sida. Batteriet var uppkallat efter generalmajor Johan Hierta, som ledde försvaret av Strömstad. Det är osäkert om batteriet anlades i samband med Tordenskiolds anfall år 1717 eller om det tillkom under 1718, då en rad fortifikationer anlades för att skydda staden mot förnyade attacker.
Terräng: V-sluttande moränmark med större stenblock och ställvis berg i dagen, S om bergshöjd.
Orientering: Ca 30 m NÖ om järnvägsövergång.
Antikvarisk kommentar: Den norra delen av anläggningen upptäcktes 2009. 2017 upptäcktes den södra delen av anläggningen samt krutförrådet, vilket ledde till en uppdaterad beskrivning. Hela lämningen är kraftigt övervuxen av lövträd och lövsly, vilket försvårar besiktning. Krutförrådet var vid besiktning täckt av ris och grenar.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.