Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Lerum 180
Geografisk plats: Lerum socken, Västergötland
Småindustriområde, ca 100 x 60 m (N-S), bestående av 1 kallmurad kant (grund efter äldre byggnad?) och uppgifter om minst 2 kvarnar, 4 sågar, dammvallar och rännor.
Längs Ö sidan, under och intill tre tegelbyggnader, syns en kallmurad kant, ca 30 m l (N-S) och 0,5 m h, av 0,3 - 0,6 m st stenar, möjligen grund efter tidigare byggnader. Enligt geometrisk karta 1671 finns 4 byggnader på vardera sidor ån, 5 dammvallar och 9 rännor. Dessa utgörs på V sidan av "Hede quarnehuus medh 3. miölquarner", två sågverksbyggnader kallade "Heede Sågequarnar" och ytterligare en byggnad som möjligen utgörs av ett brygghus. Från dammvallen i N löper tre rännor till kvarnhuset och vardera en till de två sågverksbyggnaderna. På Ö sidan finns "Gamblebo Miölquarn", två sågverksbyggnader och ytterligare ett hus. Från dammvallarna löper fyra rännor. Dammvallarna är byggda mellan berg i ån och det skrivs att "timber och wedh flåtas" däröver. Enligt storskifteskarta 1778 finns Hede såg och Hede kvarn markerade i V och Rusthållet Kullens kvarn i Ö med 3 dammvallar i ån.
1876 anlade P. A. Åkerlund från Borås ett ylleväveri på Ö sidan. På 1880-talet omvandlades väveriet till Hedefors Väfveri AB och blev känt för sina fina flaneller och kostymer i kamgarn. Väveriet var i drift fram till 1959. Flera företag och föreningar har numera sina verksamheter i de kvarstående fabriksbyggnaderna På platsen finns även ett kraftverk som togs i drift 1954 och en dammvall av betong.
Från och med 1586 omtalas en kyrkokvarn i Gamlebo, som gården Hede tidigare tillhört. I äldre jordeböcker är den upptagen som en kyrkokvarn.
Dokumenterad i samband med inventering av vattenanknutna lämningar inom projektet "VaKul", Vattenförvaltning och Kulturmiljö - planeringsunderlag för Västerhavets vattendistrikt.
Terräng: Kraftigt S sluttande åravin, moränmark. Tomtmark och gles lövskogsremsa.
Antikvarisk kommentar: Lämningar kan finnas under mark- och/eller vattenytan.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.