Grav- och boplatsområde (L1942:731)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Rasbokil 59:1

Alternativnamn: Asphagen

Geografisk plats: Rasbokil socken, Uppland

Gravfält, 130x60 m (NÖ-SV) bestående av ca 40 fornlämningar. Dessa utgöres av 4 högar, 34 runda stensättningar och 2 skärvstenshögar. Två högar 8-10 m diam och 0,6-0,9 m h. Övertorvade med i ytan talrika stenar, 0,3-0,5 m st. Båda har mittgropar, 3x4 m (VNV-ÖSÖ) och 0,2-0,5 m dj. Båda har kärnröse av 0,4-0,5 m st stenar. Den största högen är belägen på gravfältets högsta del, den mindre18 m S därom direkt på berget. Den största har stenmaterial utkastat åt Ö. De övriga högarna är 5-7 m diam och 0,2-0,4 m h. Övertorvade med i regel enstaka stenar, 0,3-0,4 m st. En har mittblock, 1x1,3 m (VNV-ÖSÖ) och 0,2 m h. Fyra har ställvis kantkedja, 0,1-0,2 m h av 0,2-0,4 m l stenar. De runda stensättningarna är 5-7m diam och 0,2-0,3 m h. Övertorvade med i ytan övervägande enstaka stenar, 0,2-0,3 m st. Två har talrika stenar, (S-delen av fältet). Ett par har delvis kantkedja, 0,1-0,2 m h, av 0,2-0,3 m l stenar. I NÖ:e delen av gravfältet är 2 skärvstenshögar: 1 m VNV omåkerkant. 20 m Ö 20cg N om största högen är 1) Skärvstenshög, rund, 6,5 m diam och 0,4 m h. Övertorvad med i ytan enstaka stenar,0,2 m st. Något S om mitten ett block 1,4x1 m (NÖ-SV) och ,1 m h. Vid provstick framkom skärvstenar, 0,65-0,1 m st. 7 m NÖ om nr1 är 2) Skärvstenshög, rund, 7 m diam och 0,6 m h. Övertorvad medi ytan enstaka stenar, 0,2 m st. I mitten en grop, ca 1 m diam och 0,1 m dj. Vid provstick framkom skärvstenar, 0,1 m st. I Ö delen påförd odlingssten. Gravfältet är beväxt med ett 10-tal äldrelövträd. Slutade betas för några år sedan. Mycket aspsly. 1952 års inventering: Här förekommer mystiska ljusfenomen. En man i orten berättar att han sett blått ljus om dagen och gult ljus om natten stiga upp från den största högen.

Terräng: Moränbunden mindre bergshöjd. Sparsam lövskog. Tidigare betesmark.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS