Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Rasbokil 59:1
Alternativnamn: Asphagen
Geografisk plats: Rasbokil socken, Uppland
Gravfält, 130x60 m (NÖ-SV) bestående av ca 40 fornlämningar. Dessa utgöres av 4 högar, 34 runda stensättningar och 2 skärvstenshögar. Två högar 8-10 m diam och 0,6-0,9 m h. Övertorvade med i ytan talrika stenar, 0,3-0,5 m st. Båda har mittgropar, 3x4 m (VNV-ÖSÖ) och 0,2-0,5 m dj. Båda har kärnröse av 0,4-0,5 m st stenar. Den största högen är belägen på gravfältets högsta del, den mindre18 m S därom direkt på berget. Den största har stenmaterial utkastat åt Ö. De övriga högarna är 5-7 m diam och 0,2-0,4 m h. Övertorvade med i regel enstaka stenar, 0,3-0,4 m st. En har mittblock, 1x1,3 m (VNV-ÖSÖ) och 0,2 m h. Fyra har ställvis kantkedja, 0,1-0,2 m h av 0,2-0,4 m l stenar. De runda stensättningarna är 5-7m diam och 0,2-0,3 m h. Övertorvade med i ytan övervägande enstaka stenar, 0,2-0,3 m st. Två har talrika stenar, (S-delen av fältet). Ett par har delvis kantkedja, 0,1-0,2 m h, av 0,2-0,3 m l stenar. I NÖ:e delen av gravfältet är 2 skärvstenshögar: 1 m VNV omåkerkant. 20 m Ö 20cg N om största högen är 1) Skärvstenshög, rund, 6,5 m diam och 0,4 m h. Övertorvad med i ytan enstaka stenar,0,2 m st. Något S om mitten ett block 1,4x1 m (NÖ-SV) och ,1 m h. Vid provstick framkom skärvstenar, 0,65-0,1 m st. 7 m NÖ om nr1 är 2) Skärvstenshög, rund, 7 m diam och 0,6 m h. Övertorvad medi ytan enstaka stenar, 0,2 m st. I mitten en grop, ca 1 m diam och 0,1 m dj. Vid provstick framkom skärvstenar, 0,1 m st. I Ö delen påförd odlingssten. Gravfältet är beväxt med ett 10-tal äldrelövträd. Slutade betas för några år sedan. Mycket aspsly. 1952 års inventering: Här förekommer mystiska ljusfenomen. En man i orten berättar att han sett blått ljus om dagen och gult ljus om natten stiga upp från den största högen.
Terräng: Moränbunden mindre bergshöjd. Sparsam lövskog. Tidigare betesmark.
Just nu pågår den internationella fototävlingen Wiki Loves Monuments. För att delta kan du ladda upp bilder med denna länk.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.