Stenkammargrav (L2020:10434)

Hällkista i hög, rest av. Högen är överplöjd, ca 25 m diam och 1-1,5 m h. I ytan enstaka stenar, 0,1-0,4 m st samt flera, flata kalkstenhällar, 0,3-0,5 m st. Hällkistan, belägen i V delen av högen, är ej synlig ovan mark. Vid plöjning under slutet av 1930-talet eller början av 1940-talet påträffades en pincett av brons i högen, som då hade rikligt med kullerstenar i ytan. Riksantikvarieämbetet ansåg att en mindre undersökning borde göras. Hilding Svensson, ombud för Riksantikvarien, ledde undersökningen. Ett provschakt togs upp tvärs över högen. Direkt under plogfårans djup framkom två liggande kalkstenshällar, vilka visade sig ingå i en hällkista. Den var 5,7 m l (NNÖ-SSV) och 1,8 m br med två rum, ett mindre i SSV utan takhäll och ett större i NNÖ, täckt av tre kalkstenshällar. Det mindre rummet, kvadratiskt, 1,2x1,2 m st, var fyllt av jord, kolbitar och skelettrester. Här påträffades även 1 bronspincett, 2 flintskärvor, 1 flintskrapa, 1 tväreggad pilspets av flinta och 1 rundad, slagen sten av kvarts. Hörnen på rummet var tätat med instuckna kalkstensflisor och småsten. Väggen till det större rummet var försedd med två kantställda hällar med uthuggna halvcirkelformade hål, 0,4-0,5 m st, vilka bildade ett gavelhål. Efter undersökningen återfylldes förrummet med fynd, jord och ben och hela kistan övertäcktes med jord. Det större rummet undersöktes inte.
Högen kallas Smörkullen enligt ortsbefolkningen. I Ortnamnsregistret finns även namnen Smörhögen, Smörhögskulle och Snörhögen.
Cirka 15 m Ö härom, i högens Ö kant, är ytterligare en hällkista (L1961:6501).