Stensättning (L2009:933)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Östra Stenby 33:3

Geografisk plats: Östra Stenby socken, Östergötland

1) Stensättning, rund, ca 15 m diam och 0,2-0,4 m h. Övermossadoch delvis lätt övertorvad, ojämn fyllning av 0,3-0,7 m st stenar. I mitten är en liggande sten 1,5x0,8 m (NÖ-SV) och 0,5 m h. Möjligen kan några stenar bilda en krets 3-4 m utom denna (ej mittröse-jfr 1946). Kantkedja, delvis synlig och ojämn, 0,2-0,4 m h, av 0,4-1 m l stenar. Kantskadad av brukningsväg i V-SV, delvis oklar begränsning. Gropig och ojämn yta. Risbelagd. Beväxt med ett 15-tal tallar, 1 gran och några rönnbuskar. 6-7 m ÖSÖ om nr 1 och17 m NÖ om tomthörn mellan stenborg och Ystad 3:1 är 2) Stensättning, rund, ca 14 m diam och 0,3-0,6 m h. Övermossad och delvis lätt övertorvad fyllning av 0,3-0,8 m st stenar. Möjligen bildar några av de grövre stenarna ett nu otydligt mittröse, 6-7 m diam, som i Ö synes begränsning av en stenkedja 0,3 m h av 0,4-0,8 m l stenar. Kantkedja, delvis synlig, 0,2-0,4 m h, av 0,4-0,8 m l stenar. DElvis oklar begränsning. Belamrad med ris- och komposthög. Beväxt med 7-8 tallar och några lövbuskar. 12 m N 10cg Ö om sist nämnda tomthörn är 3). Stensättning, rund 6 m diam och 0,3 m h. Övertorvad med i ytan talrika, 0,2-0,6 m st synliga stenar. Kantkedja 0,2-0,3 m h av 0,3-0,6 m l stenar, synlig i Ö. Kantskadad av brukningsväg i S-SV. Beväxt med 3 tallar och en rönnbuske. Inom angivet område av åskrönet finns ett tiotal vaga upphöjningar, Flertalet i NV delen mot tomtgränserna men de mest fornliknande i SÖdelen. SSV om nr 1 är på andra sidan brikningsvägen en treuddliknande upphöjning möjligen dock beroende på naturliga sänkor i ryggen. 3 otydliga fornlämningar, varav en med mittgrop och en kantskadad av brukningsväg. 10-20 m SSV-SSÖ om nr 2 är en 0,4-0,6 m djup skärning ovan tomt, vari synes ingå enstaka skärvstenar i moränmaterialet.

Terräng: Krön av stenbunden moränås. (VNV-ÖSÖ). Skogsmark.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS