Kloster (L1962:2621)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: STIFTELSEN VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM

RAÄ nummer: Gudhem 72:1

Alternativnamn: Gudhems kloster

Geografisk plats: Gudhem socken, Västergötland

Klosterområde av numera okänd omfattning, som dock kan antydas av klostermuren (se RAÄ-nr Gudhem 72:3), jämte kyrkogården. Inom området finns ruiner och lämningar enligt följande: Klosterruiner (se även RAÄ-nr Gudhem 72:2), kyrkoruiner, klostermur (se RAÄ-nr Gudhem 72:3) och en möjlig fiskdamm (se RAÄ-nr Gudhem 72:4).

Kloster- och kyrkoruiner, ca 60x30-45 m (S-N) bestående av frilagda och konserverade murar av kyrka, korsgång, kapitelsal, värmekammare (ev.), kök, matsal och abbedissbostad.

Kyrkoruinen, 40x15-20 m, består av treskeppigt långhus, rakslutet tredelat kor och ett i S anslutande tvärskepp. Murarna, som består av både sandsten, kalksten och gråsten, kvarstår i regel till en höjd av 1-2 m. V delen av N mellanväggen i långhuset samt ett mindre parti av den S kvarstår dock till ca 6 m h med två bevarade spetsvalvbågar och en äldre rundbåge. I S koret är en valvbåge bevarad. I långhusets V del står en tumba med kopia av drottning Katarinas gravmonument.

Klostrets övriga byggnader har kvarstående murar till i regel 1-2 m h. I värmekammaren är en källare, ca 1,5 m dj, i kapitalsalen en bevarad mittkolonn och i korsgången två bevarade fönsteromfattningar, i köket är en härd markerad. I klostergården är en brunn. Samtliga murar är isolerade med asfaltpapp och torvtäckta. Golven är i regel belagda med kalkstenshällar. Ett område i vinkeln i V mellan tvärskepp och långhus, där stenplattor är synliga i ytan, har nedtagits fram till en kyrkogårdsgång. Ett område i NÖ mellan vägen och ruinerna har däremot inte indragits. Det kan innehålla rasmassor, möjligen under dessa ruiner, men oskså utgöras av tippmassor. I kyrkogården är för övrigt intet synligt.

14 m ÖSÖ om klosteruinen finns en byggnadsruin som anses ha utgjort klostrets gäststuga, se RAÄ-nr Gudhem 72:2.

Ca 30-40 m SSÖ om klostret framkom medeltida begyggelselämningar vid undersökning 1984. Fler spår framkom vid utredning för en tänkt parkeringsplats 1987. Byggnaderna tolkas som ekonomibyggnader kopplade till klostret.

Se även plan på inskannat bokuppslag.

Terräng: Krön av vidsträckt silurmoränrygg. Kyrkogård.

Orientering: 5 m V om väg. 8 m NÖ om NÖ hörnet av kyrkans sakristia och 9 m Ö om dess korvägg.

Bilder

Laddar...

Läs mer

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

JSON-LD · RSS