Varv/slip (L1960:4563)

Varvsplats. Vid arkeologisk utredning år 2006 påträffades ett område med huggspån, avhuggna trädymlingar m.m. Fynden indikerar någon typ av varvsverksamhet på platsen, troligast kölhalning och därmed förknippade reparationer och underhåll av fartyg. (Raä dnr: 321-664-2007) - -
Vid förundersökning år 2018 avgränsades kulturlagret österut, åt väster saknas avgränsning. En stor mängd huggspån förekom i kulturlagret. I lagrets centrala delar närmast kajkanten är andelen spån i sedimentet mycket hög, och utåt lagrets kanter minskar andelen för att sedan helt försvinna. Det fanns även en del träföremål som en bit bordläggning och en del av en eventuell laggstav, fragment av keramik, porslin, glas, kritpipor och tegel. De fynd som kunde dateras pekar på ett lager som är avsatt från senare delen av 1800-talet och framåt. I ett par av provgroparna fanns två skilda lager med huggspån. Detta kan antingen bero på att lagren avsatts vid två olika brukningsperioder, eller på att lagret eroderar och rörs om och förflyttas på grund av båttrafiken vid kajen.
Den historiska varvsverksamheten i Strömstad finns beskriven av bland andra Anton Söderbom och Sven Baaz. Stadens första varv skall ha legat på Laholmen (Baaz, 1979:57) (Söderbom, 1985 [1902]:483), anlagt år 1766 av handlare Norberg. I Ljunggrens atlas från år 1855, i kartan över Strömstad, finns ett varv inritat, Warvet, mellan Röudden och berget öster om det. Det kan vara här Herman Lundström anlade skeppsvarv år 1781 (Baaz, 1979:57), vid Nösteviken (eller Abrahamsbukten som den ibland kallas) och drev det till år 1802 då det tvingades stänga. I mitten av 1800-talet återupptas varvsverksamheten på platsen, för att läggas ned och startas på nytt i ett par omgångar fram till 1930-talet då konservtillverkningen gjorde sitt intåg (Baaz, 1979). Vid Nösteviken har det även funnits en ankarsmedja.
Den allra bästa bilden av varvssituationen i området tecknas dock i en handritad karta, upprättad utan hjälp av instrument ”för att inte väcka misstanke” av Otto Lütken år 1786. Öster om Röudden ligger vid Nösteviken ett litet skeppsvarv med vad som ser ut att vara tre byggnader och en slip eller stapelbädd där ett skepp ligger uppdraget, och vid Bojarkilens strand är en liten bukt ”tjänlig till samma bruk”, där ett skepp ligger i vattnet och ett annat, mindre, ligger uppdraget på land.