Fiskeläge (L1989:4294)

Fiskelägestomt, delundersökt, okänd utsträckning. Vid vägarbete1929 påträffades rester i form grundmurar, av hanseaternas upptagningshus. Tidigare hade man även påträffat rester av dettahus bl a "en mängd välvda källare samt ruiner efter större byggnader" (J. Göransson 1804). Enligt P. Asp 1891 skall detunder medeltiden ha funnits ett stort fiskeläge i Hörte vilket låg under hanseatiskt välde. Även Linné omnämner detta upptagshus, "varefter rudera ännu syntes". Vid besiktning 1929 visade det sig att murresterna icke berördes av vägarbetena, men vid en tidigare vägreparation och uppflyttning av vägen (åt N) hade ett par murrester av gråsten anträffats. V om vägen Skivarp-Hörte iakttogs en stenläggning ca 0.5 m under markytan.1934 undersöktes delar av området. S om vägen framgrävdes Ö-gavelpartiet av en 13 m br byggnad, murarna hade en störstatjocklek av 1.2 m, bestående av gråsten och tegel. I Ögavelmuren fanns en portalomfattning av tegel, 2 m br. 18 m V omdenna fanns en 11 m l mur som saknade samband med föregående. Ö-gavelmuren fortsatte mot N under vägbanan. Största delen hade uppbrutits vid vägarbete 1929. 1 murrest 3 m l var bevarad strax N om vägen. Fynd av 2 medeltida taktegel. Tidigare hade man i området funnit några medeltida mynt, 1 Siegburgerkrus samt 1sked av metall. Rikliga mängder tegel finns utspridda på hela åkerstycket. Inga murrester synliga ovan jord. Namnet Rödhusa och Hörtelhus uppträder ofta i samband med hanseaternas fiskeläge. Möjligen namnet på upplagshuset. P. Asp omnämner dock Hörtehus som ett kustställe N om Hörte (se RAÄ-nr 78).