Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Bjärtrå 44:1
Alternativnamn: Bjärtrå fäste, Bjärtrå skans
Geografisk plats: Bjärtrå socken, Ångermanland
Fästnings/skanslämning, delundersökt, 50 m diam och 2 m h. På en kulle syns, på grund av sparsam växlighet, en ring, 25 m diam och 3-4 m br, tydligast i N. Enligt Sixten Bohman (född 1922), Kungsgården, framkom vid plöjning särskilt under 1950-talet många stora och grova stockar i området. Enligt Stig och Gerda Norberg, Kungsgården, påträffas ibland mörkrött tegel.
P. Edholm sätter "fästet" i samband med krig och plundringar sedan vikingatiden. Bjärtrå fäste skulle sortera under svenska staten (därav namnet Kungsgården). Han fortsätter: "Hvad förut är antyckt och hvad sägnen förtäljer och namnet antyder så har härr under hedna tid varit Kungsgård för Norrländernas öfverkonung, som förut är sagt har gården varit befäst eller förskansad, då byn var kungsgård skall Geresta, som då hette Herrestad varit konungens ladugård och statfå dess fäboställe."
Enligt en tidningsnotis skriver Dr Hallström att det tillsynes rör sig om en befästning från tidig medeltid, sannolikt 1300-talet.
Enligt Ekdahl låg Bjärtrå skans "1/4 m. W. fr. kyrkan (RAÄ-nr 8) 500 aln. N.W. fr. byn (troligen Kungsgården)". Han beskrev den som 45 alnar i diam, "Der utanom en wattgraf med pålverk på sidorna. Der utanom en lerwall". I början av 1800-talet låg anläggningen i en nyligen utdikad myr, vari man hittat mycket timmer, skriver Ekdahl vidare.
Terräng: Åkermark.
Antikvarisk kommentar: Överförd från RAÄ-nr 43. "Bjärtrå skans" och "Bjärtrå fäste" är sannolikt olika benämningar på en och samma befästningsanläggning. Ekdahls beskrivning av "skansens" storlek, form och läge i terrängen påminner starkt om denna plats. Se inventeringshandlingarna. I en sockenbeskrivning (LMV) från 1849 står omnämt "lemningar efter en skans på Kungsgårdsmyran". Tillhörande karta fanns ej tillgänglig 1989, då den var på lagning.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.