Bytomt/gårdstomt (L2024:605)

Gårdstomt, ca 230x20-90 m (N-S) för Tunaholms/Marieholms gamla tomt enligt utsträckning på en arealavmätningskarta år 1683. Då är hela holmen ianspråktagen, från en "badstubygning" längst i S till en då gammal damm i N. Däremellan är en mängd byggnader och "Lilla Trägården". Tomten är numera bebyggd med hus uppförda på 1700-talet, förutom kanslibyggnaden i NÖ som byggdes 1811 på grundmurar till den så kallade "Stora Konungsbygningen", markerad på 1683-års karta.
Tunaholm omnämns första gången i skriftliga källor år 1468 i ett brev från Ingegerd Jönsdotter till Svarte Ture Jönsson gällande fastighetsaffärer. En gård ska då ha funnits på holmen men verkar ha försvunnit något år senare. Därefter finns inga uppgifter förrän 1558 då Gustav Vasa planerade för ett övertagande av flera gårdar i Leksbergs socken, däribland gårdskomplexet eller byn Tuna, belägen väster om ån. Tuna omnämns i skriftliga källor år 1380 "i Twnom". Ett stort hus byggdes på holmen omkring 1560, som då troligen var obebyggd. Två år efter Gustav Vasas död måste byggnaden rivas då marken var för sank. Hertig Karl ärvde Tunaholm och tog med sig namnet till en gård på östra sidan Tidan. Inte förrän 1579 verkar byggnader återigen uppföras på holmen. I samband med att Mariestad grundades 1583 bytte Tunaholm namn till Marieholm. Mellan åren 1660-1997 var Marieholm residens för Skaraborgs läns landshövdingar.
I SV änden av ön står en minnessten (L1962:8515) som berättar om ombyggnationen av både byggnader och trädgård som landshövding Peter Örneklou lät utföra 1685.