Lägenhetsbebyggelse (L2026:672)

Torpbebyggelse bestående av åtminstone en synlig husgrund med bevarad spismur och källargrop. Grunden mäter cirka 12 x 5,5 m och har synlig syll nästan runtom. Spismursröset, placerat in mot N långvägen, är cirka 2 m i diameter och 0,5 m högt, med kallmurade partier delvis synliga. Källargropen mäter ungefär 3 x 1,5 m och är placerad omedelbart väster om spismursröset. Husgrundens läge och storlek sammanfaller med ena huslängan på en karta från 1832. På kartan finns även en byggnad i rät vinkel mot söder. Spåren efter denna kunde vid inventeringstillfället i januari 2026 endast anas svagt eftersom området då nyligen röjts och var belamrat med fällda granar och lövris.
Bebyggelselämningarna ligger på ett markerat, litet höjdkrön och omramas av en stenmur. Muren följer hägnaden på 1832 års karta där den avgränsar torpets tomt och trädgård. Övriga delar av den inhägnade ytan registreras dock tillsammans med den omgivande fossila åkermarken L1996:6455.
Det är oklart om torpet ännu är bebott vid tiden för karteringen 1832, vilken föranletts av en marktvist mellan sätesgården Sjöboholm och grannbyn Havshult. Tvisten gäller rättigheten till bl a den fossila åkermarken L1996:6455 som delvis nyligen brukats av torparen Bengt Lund. Området kallas både "Trädet" och "Lilla Havshult". Företrädarna för Sjöboholm hävdar att marken alltid tillhört sätesgården medan bönderna i Havshult menar att området brukats av en av gårdarna i deras by. Med hänsyn till den fossila åkermarkens karaktär och storlek torde det här i grunden vara fråga om en medeltida ödegård, vilket innebär att problematiken som ligger bakom tvisten i början av 1800-talet kan ha en betydligt mer komplex bakgrund. Resultaten från en arkeologisk undersökning i området indikerar att åkermarken har ett ursprung i högmedeltid (jfr beskrivningen till L1996:6455).