Fartygs-/båtlämning (L1960:9617)

Fartygslämning, ca 13 m lång och 4 m bred (Ö-V). Den sammanhållna delen av fartygslämningen är 13 m lång och 4 m bred. Byggnadstekniken är kravell och att döma av skrovformen rör det sig sannolikt om en pråm. Spanten är 14-15 cm breda och 11-13 cm tjocka. Flera av dem höjer sig upp emot 0,5 m över botten. Ett dokumenterat bord är 16 cm brett och 3,5 cm tjockt. Borden är fästa mot spanten med trädymlingar som är 3,2 cm i diameter. Både spant och bord är av furu. På skrovets utsida finns en förhydning bestående av 2-2,5 cm tjocka plankor. Inom skrovet fanns även en däcksplanka eller waterbord av furu med bredden 18 cm och tjockleken 5 cm fixerad mot den norra spantraden. Pråmen är lastad med rundad marksten i storlek 0,2-0,3 m. Av två dendroprover från däcksplanka/waterbord och spant, kunde endast det förra dateras. Enligt grundkurvan för norska Sørlandet är fällningsåret 1872 eller därefter vilket antyder att den pråmliknande lämningen troligen byggts under 1870-talet. Brukningsperioden kan ha sträckt sig fram i tidigt 1900-tal. Det är under samma period som 1890-talets försvarsplan realiseras med bland annat anläggandet av de massiva spärranordningarna vid Göta älvs mynning. Möjligen är pråmen ett spår av byggprocessen. Man kan även notera att det finns en nära rumslig koppling mellan L1960:9617 och L1060:9618. De båda lämningarna ligger nästan på rad, dessutom i linje med stenpiren. Hypotetiskt skulle de båda fartygen kunna ha sänkts avsiktligt för att tjäna som fundament åt en träbrygga i förlängningen av stenpiren. Motiveringen till en sådan investering kan för tiden runt sekelskiftet 1900 möjligen förklaras med anläggandet av spärranordningen och försvarsverket på den södra delen av Stora Aspholmen.