Fossil åker (L1996:5378)

Fossil åkermark, bestående av minst 150 röjningsrösen av varierande karaktär, terrasskanter och hak. Röjningsrösenas utseende är överlag mycket ålderdomligt. De uppvisar en tydlig kronologisk skiktning, med flera delområden innehållande relativt stora och höga anläggningar. De mindre och flackare rösena är överlag 3–4 m i diameter och 0,2–0,4 m höga, de större 5–7 m i diameter och 0,5–0,8 m höga. På flera ställen, tydligast i mellersta delen, avgränsas odlingsmarken i lägre terräng av 0,2–0,6 m höga terrasskanter.
Den fossila åkermarken är belägen på en långsträckt höjdrygg på vars krön det löper en skogsbilväg. Denna har samma sträckning som huvudstråket genom den här delen av Årstads socken på 1765 års storskifteskarta över utmarken. Längs vägen finns flera gravar, bl a en kvadratisk stensättning (L1996:429) och flera högar. Flera av de större röjningsrösena längs vägen uppträder koncentrerat, med ett inbördes avstånd understigande 10 m, vilket gör att man kan misstänka att det faktiska antalet gravar längs det gamla kommunikationsstråket är större än de som registrerats. I södra delen av den fossila åkermarken – strax öster om stensättningen L1996:582 – finns ytterligare en koncentration av mindre rösen som är svårtolkad. Det rör sig här om cirka 25 mycket tätt liggande, delvis stensättningsliknande anläggningar. De säkerställda gravarna indikerar, liksom den fossila åkermarkens formspråk i sig, att odlingen i området har ett förhistoriskt ursprung. Mot bakgrund av topografin och områdets storlek är det sannolikt att boplatser under mark kan förekomma.
Den fossila åkermarken uppträder således på de historiska kartornas utmarker. På 1765 års storskifteskarta anges marken inom huvuddelen av fornlämningsområdet som "skarp och stenig örbacke".
Något osäker avgränsning i västra delen. Enstaka glest uppträdande röjningsrösen ett stycke utanför fornlämningsområdet i väster, vilket kan tyda på att den fossila åkermarken i praktiken fortsatt ytterligare ett stycke åt detta håll.