Fartygs-/båtlämning (L2002:7450)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Västerås 1260

Alternativnamn: "VRAK 2"

Geografisk plats: Västerås socken, Västmanland

Bärgning: Vraket påträffades i samband med grävningsarbeten för en kulvertledning 1935. I närheten av vraket påträffades en kanonkula, vilken bärgades. Aktern fotogreferades av antikvarist expertis och en profilritning upprättades. Arbetet försvårades emellertid av att ett kloakrör intill sprungit, så att vattnet stod över 1 m djupt i schaktet. Kulverten kom att dras under aktern, och vraket täcktes åter över med lera intill träet.

En amatörforskare framkastade på 1990-talet teorin att de bägge vrakfynden i Västerås hamn (SMA 113:075 och 113:076) eventuellt skulle kunna utgöra en del av vitaliebrödernas flotta, som ankom och brände ned Västerås 1390.

Fyndlista: En kanonkula.

Fyndfördelad till Västmanlands läns museum.

Status: Endast aktern sköt fram i schaktet, ca 3 m under marknivån. Vraket är i betydligt bättre skick än det undersökta (SMA 113:075) och synes vara av samma konstruktion. Akterstäven är bevarad till två bords höjd, och den understa rormaljan sitter fortfarande kvar. Rodrets hjärtstock har vilat på en utsparad del av kölstocken. De aktersta spanten är bevarade till två à tre bords höjd (status 1935).

Övrigt: Vraket SMA 113:076 låg 30 m söder om det bärgade vraket SMA 113:075.

Tradition: Enligt vittnesmål hände det vid flera tillfällen på 30-talet att byggnadsarbetare, som påträffade fornfynd i kvarteret, fick order om att snabbt gräva över dem igen. Bland annat skall fartygsrester ha påträffats vid grundgrävningen för Västerås mekaniska verkstad. Om detta stämmer kan det ha gjorts fler vrakfynd i närheten av de två kända vraken (SMA 113:076 och SMA 113:076) under 30-talet.

Orientering: Kvarteret Sigurd, strax S om dåvarande huset för Västerås Mekaniska Verkstad., Östra hamnen

Antikvarisk kommentar: Rättad efter fellista inför migrering av FMIS

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS