Publicerad av: länsstyrelsen
Alternativnamn: Svabensverks övre hammare, Övre hammaren
Geografisk plats: Alfta socken, Hälsingland
Hammarområde, 180 x 100 m (N–S). Ett tudelat område med dels ett industriområde i den S delen 100 x 80 (N–S) bestående av en dammvall, en hammarsmedjegrund, en kolhusgrund, en kvarngrund, ett blåshus och ett labbi samt en järnbod.
Det andra delområdet består av ett bebyggelseområde, övre bruket, 75 x 45 m (N–S). I bebyggelseområdet finns minst 3 husgrunder, men även en bostad och uthus och uppgift om en likbod.
Spritt i området finns tjocka lager av hammarslagg.
Dammvallen är 20 m lång (N–S) på åns N sida, 5,5 m hög och kallmurad av intill 11 skikt kluven natursten, 0,4–1 m stora, med skolsten emellan. Överst ligger 3 skikt slaggtegel. I dammvallen finns ankarslut. Dammvallen är 5 m bred upptill och ca 10 m bred nedtill med jordfyllning mot Ö kanten. Dammvallen ansluter till moränmark i N kanten. Intill och Ö om dammvallen är en täktgrop där man troligen tagit material för att lägga mot vallen. Dammvallen på åns S sida är ca 10 m lång, ca 4 m bred upptill och 5 m bred nedtill och ansluter till moränmark i S kanten. Dammen byggdes omkring 1800.
Hammarsmedjegrunden fanns på åns N sida, intill och V om dammen, en 18 x 12 m stor (Ö–V) avröjd yta som är 0,4–0,6 m djup nedan moränkanterna. På moränkanten ligger bortrensad sten, 2–3 m bred och 0,5 m hög stenvall på N kanten och 2 m bred och 0,2 m hög stenvall på Ö kanten samt 2–3 m bred och 0,6 m hög stenvall på V kanten. V stenvallen har en öppning. I stenvallarna finns slaggsten. På S kanten finns en yta med grova järnstag. ”Öfra Stångjerns Smedjan” byggdes 1806, skades av brusten damm 1840, men byggdes upp igen. Hammarsmedjan brann 1846, men byggdes upp igen samma år. Hammarsmedjan brann återigen 1853, men byggdes upp igen.
Ett labbi finns på åns N sida, ca 10 m N om den avröjda ytan för hammaren. Labbit är ca 8 x 6 m stort. Byggnaden fanns på plats före 1815 och finns kvar idag. Men före 1884 fick det förändrad funktion till kvarnsmedja.
En järnbod fanns sammanbyggd med hammarsmedjan 1846 och fanns kvar 1884, men nu borta.
Kolhusgrunden finns på åns S sida mitt emot hammarsmedjan, och syns idag som en stenröjd yta där ihopsamlad sten finns i 3 m stora och 0,6 m höga oregelbundna högar. Den stenröjda ytan är omgiven i det SÖ hörnet av en släntmur i vinkel, 4 x 4 m lång (N–S och Ö–V) och 1 m hög. Släntmuren har 0,3–0,4 m stora naturstenar lagda i kallmur i 3–4 skikt. Kolhuset byggdes 1806 och revs före 1884.
Kvarngrunden finns på åns S sida, ca 25 m V om kolhuset, och syns som en något stenröjd yta. Mjölkvarnen byggdes 1809. Byggnaden försvann före 1884.
Blåshusgrunden finns på åns S sida, och syns som en något stenröjd yta. Byggnaden försvann före 1884.
Inom en 75 x 45 m stor yta (N–S) i områdets N del finns 3 husgrunder. En grund i SV hörnet är 16 x 9 m (N–S) med en kallmurad 0,8–1,2 m hög stenfot av 0,4–1 m långa spräckta stenar, men även sten med spår av rundkil förekommer. Högst är grunden i S kortsidan. Detta är grunden efter en timrad arbetarbostad som byggdes 1805, 28 alnar lång, 15 alnar bred och 2,1 m hög. Byggnaden revs före 1884.
22 m N är en grund i NV hörnet av området, 23 x 9 m (N–S) med en kallmurad 0,4–0,6 m hög stenfot av 0,4–0,8 m stora naturstenar och spräckta stenar. I S änden en murstock, 3 m i diameter stor och 1,2 m hög ovan grunden. En rutten bod står på mittendelen av grunden. I grunden finns masugnsslagg. Detta är grunden till en arbetarbostad som byggdes 1806 och i en del användes som bönhus, 34 alnar lång, 15,5 alnar bred, på en 2,5 alnar hög stenfot. Byggnaden byggdes till på 1840-talet och blev 40 alnar lång och mera av ett kapell. Den innehöll även rum för arbetare. Den revs ca 1884 när nya kyrkan stod klar i nedre bruket.
Ett fähus byggt 1806 fanns 79 alnar (ca 47 m) NÖ om kyrkan, byggd 1806.
Ytterligare en arbetarbostad byggdes 1844, maskinistbostad, 16,5 alnar lång och 12 alnar bred, d v s 9,6 x 7,2 m stor. Denna står fortfarande kvar.
Mittemot grunden med kyrkan och på Ö sidan om bruksgatan är en möjlig husgrund under rikligt med mylla, vegetation och trädgårdsväxter. Man kan ana en 0,4–0,5 m hög upphöjd terrassering. Kartor från 1851, 1853 och 1884 visar vedbod och ladugård i om- rådet.
Ungefär 25 m N om den N dammbyggnaden till Övre hammaren fanns ett spruthus som även användes till likhus, ungefär 8 x 8 m stort.
Terräng: Branta sluttningar och ytor med plan mark, moränmark intill å. Skogsmark och tomtmark.
Orientering: Intill samt S och N om Glitterån samt intill och Ö och V om bruksgata.
Antikvarisk kommentar: Dammen uppges 1815 vara 19 alnar lång, 9 alnar bred och 10 alnar hög, d v s 11,4 m lång, 5,4 m bred och 6 m hög. Dammen brast 1840, och skadade hammarsmedjan som byggdes upp igen. Dammen byggdes upp igen ”väl lagd med jernankare” 85 alnar lång och 10 alnar hög, d v s 51 m lång och 6 m hög. Nuvarande damm är troligen i huvudsak från 1840, men kan ha grund i 1800-talets första år. I området kan finnas ytterligare grunder, kulturlager och brunnar m m.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.