Fyndplats (L1982:8182)

Fyndplats för bronsåldersdolk, uppskattningsvis ca 0,25 m l. Föremålet ska ha påträffats år 1986 under grusgången ca 3 m NV om kyrkans klocktorn. Det skedde i samband med att rör för konstbevattning skulle grävas ned. Kontexten var enligt kyrkogårdsarbetarna förmodligen fyllnadsmassor med ursprung från kyrkans omedelbara närhet. År 1995 identifierades den som en dolk från bronsåldern. Kort därpå försvann dolken, Utifrån bilder i tidningsurklipp kan dolkens längd uppskattas till omkring 0,25 m. Det dubbelslipade bladet är brett nära fästet men övergår snabbt till en mycket smal klinga mot spetsen. Bladet har en tunn, bred tånge med uppvikta kanter som är tillverkad i samma stycke som bladet. Fästet som sannolikt varit tillverkat av organiskt material saknas. Däremot har det hållits fast av sex (äkta) nitar vid den halvcirkelformade övergången mellan tången och bladet. Därav är fem ännu är bevarade på fotot. Dolken har sina närmaste paralleller i bronsålderns perioder I och II, men direkta motsvarigheter förefaller saknas i det nordiska materialet. Liknande vapen förekom dock under äldre bronsålder i Storbritannien och på Irland. De kallas där dirks eller rapiers och tolkas som korta stötvapen. Mycket talar alltså för att det rör sig om ett importföremål som kommit att deponeras nära fyndplatsen under äldre bronsålder. (RAÄ dnr. 3.4.2-27-2016)