Publicerad av: Stigfinnaren Arkeologi och kulturhistoria AB
Alternativnamn: Prästvägen
Geografisk plats: Bollnäs socken, Hälsingland
Stig, fäbodstig, ca 5,45 km lång (NV–SÖ), vanligen 0,5-1 m bred, ställvis något bredare. På vissa kortare partier är stigen lätt skålad, har hålvägskaraktär. I N delen ca 200 m från länsväg 546 passeras en bäck, Nysjöbäcken, mellan Holmsbotjärnen och Östra Saggen där det ska ha funnits en stenvalvbro vilken inte är kvar idag.
Tradition: Stigen var enligt kartor fäbodstig i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Stigen ska ha fått sitt namn av att prästen använt den mellan Annefors och Katrineberg. Kapellpredikanttjänst inrättades 1843 i Annefors, en annan kapellpredikanttjänst i Katrineberg 1868. Katrinebergstjänsten var svår att tillsätta så Anneforsprästen Johan Wallmon fick ta hand om båda tjänsterna och förflyttade sig på Prästvägen mellan kapellen. Efterträdare bodde i Katrineberg och behövde ta sig till Annefors kapell. År 1927 flyttades tjänsten till Gruvberget och blev en komministertjänst med ansvar för Gruvberget, Katrineberg och Annefors. Fortfarande omkring 1920 användes stigen av allmänheten, innan landsvägen förbi Gruvberget bröts på 1930-talet.
Terräng: Moränmark, skogsmark.
Antikvarisk kommentar: Totalt ca 1,6 km känns som tydlig stigsträckning i olika partier. Ca 2,3 km i partier av stigen har något osäker sträckning. Ett mycket osäkert parti av stigsträckningen finns i dess mittersta del, ca 1,3 km långt mellan Bramåsen och Holmsboåsen. Förening håller stigen uppröjd och uppmärkt. Stigen är bitvis uppmärkt med kulturstubbar. Stigen passerar en kallkälla och minst 4 områden med skogsbrukslämningar. Stenvalvbron vid Nysjöbäcken ska ha blivit bortplockad och stulen för 10–15 år sedan. Stigen finns på avmätningskarta 1786 som fäbodstig, delningskarta 1854, delningskarta 1871 och generalstabskarta 1914. Fakta om Prästvägen från Finnskogsmuseet och privatpersoner i Bollnäs.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.