Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Botilsäter 39:1
Geografisk plats: Botilsäter socken, Värmland
1) Röse, numera 12 m diam, urspr. ca 10 m diam 1.6 m h. Stenarnaär 0.2-0.6 m st. I mitten är en grop 3 m diam och 1 m dj. I Ssluttningen en grop 2.5 m diam och 0.4 m dj. Båda rundade i V ochkantiga åt N, övervägande rundade. I Ö ca 1 m innanför den nuvarandekanten framträder ett ca 2 m l parti av den i två skift av flatastenar helt murade urpsr. kanten. På och invid rösets fot växer någratallar.48 m ÖNÖ om nr 1 är:2) Röse, 13 m diam och 1.8 m h. Stenarna är 0.3-1.2 m st. I V-SV delenär rester av en kallmurad kant. Denna är nu 6 m l och intill 1 m hav0.2-0.6 m st stenar, upplagda i minst 5 skift. Röset består av bådekantiga och rundade stenar. I rösets mitt är en grop, ca 6 m diamochintill 1.3 m dj. I rösets SSÖ del är ytterligare en grop, ca 1.5 mdiam och ca 1 m dj. Denna senare grop är otvivelaktigt uppkommen genomuppluckring, medan den stora sista gropen kan ha uppkommit genom eninsänkning.Från röse nr 2s kant i SV utgår radiellt mot detta häll nr:3) Långröse, ca 12 m l (NÖ-SV), ca 6 m br och 0.6-1 m h beståendeav iallmänhet kantiga stenar, 0.2-0.6 m st. Detta långröse, som synesutgåfrån den kallmurade kanten i röse nr 2, har även det tydl. kallmurningsom bäst framträder på den mot SÖ vettande sidan. Man kan här följakallmurningen ca 7 m. Långröset är omplockat i ytan samt belamratmedris.Det är ej osannolikt att långröset egentligen är rester av en täcktgång, som urspr. fört in till graven i det inre av röse nr 2.Revidering 1991:Det förefaller i högsta grad rimligt att betrakta nr 3 som en delavnr 2, snarare än som en enskild anläggning. Nr 3 täcks delvis avgrenar från intillväxande granar.
Terräng: Bergsrygg glest bevuxen med barrskog.
Orientering: Nr 1) 60 m N om strandlinje. Nr 2) 97 m NNV om strandlinje.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.